DELA
© Nya Åland

Politiskt mod blev olaglig stödform

I Nya Ålands arkiv finns ett otal artiklar om Ålands industrihus och I Tiden. Det handlar om giftiga jordmassor, om byggstarter, om hyresgäster och matserveringar, men allra mest handlar det om samhällsstödet till bygget och huruvida det var rätt, fel eller olagligt för landskapsregeringen att bevilja det.
Nu har vi svaret åtminstone på en av dessa frågor.
Den process som aktiebolaget Dalbo affärsfastigheter drivit med juristen Marcus Måtar i spetsen har resulterat i ett beslut från EU-kommissionen att stödet måste återbetalas. Näringsminister Torbjörn Eliasson (C) vill se ljust på saken, aviserar försäljning och tonar ner.

Men, låt oss med arkivets hjälp backa bandet. Hur såg det egentligen ut när det ursprungliga beslutet fattades? Vem gjorde det, och varför?
Hur kommer det sig att just detta samhällsstöd befanns olagligt, medan andra stora stöd, exempelvis till rederinäringen och flygtrafiken varit ok?

Då, i tidernas morgon, satt tre ministrar i styrelsen för Ålands industrihus, Jörgen Strand (fs), Runar Karlsson (c) och Camilla Gunell (s). Man stod inför hotet att mista en för landskapet viktig och dynamisk arbetsgivare Ålandsbankens dotterbolag Crosskey och det fanns ingen privat investerare som stod i kulisserna och hoppade, beredd att börja bygga.
Faktiskt inte ens Dalbo affärsfastigheter.

I det läget, väl medveten om risken att senare ställas till svars för en kontroversiell satsning, fattade styrelsen för Ålands industrihus beslutet att bevilja medel för bygget av etapp 2 av I Tiden. Huset byggdes, Crosskey är kvar på Åland, och fastigheten drivs på affärsmässiga grunder.
Bakläxan fick politikerna och Ålands industrihus, där nu Centerns partiordförande Harry Jansson är styrelseordförande.

Alla vet att EU-rätten är snårig och att just samhällsstöd av olika slag ständigt ifrågasätts. Alla vet att samhället har och kommer att stöda olika former av företagsamhet som man politiskt upplever som viktig, framför allt för sysselsättning och stabilitet. Behöver vi ens nämna det massiva stöd som färjnäringen fått både i form av skatteundantag, investeringsstöd och skattelättnader?

Så, även om EU-kommissionen nu kom till detta beslut och det bara är att böja sig, så var det faktiskt ett rätt modigt politiskt beslut som fattades och konsekvenserna av det är i det stora hela goda.
När det gäller snus, sprit och vårjakt sägs det att ålänningarna ska vara kaxiga och stå på sig gentemot EU. Kanske är det inte helt fel i näringspolitiken heller?

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax