DELA
© Nya Åland

Politikens stora fråga hur man realiserar människovärde

Vem är duktig?
Vem är värdefull?
Vad är det exakta värdet på ett människovärdigt liv?
Detta är inte inledningen på en betraktelse om någon särskild politikers klumpiga ordval. Inte heller om dagspolitik, höger eller vänster. Det är så lätt ändå, att låsta in frågor i revir och sedan föra dialog över ett taggtrådsstängsel man själv satt i vägen.

En grundläggande utgångspunkt, som man får utgå ifrån att gäller för samtliga politiska partier och politiker på Åland, är att alla människor är lika mycket värda. Åtminstone har ingen på väldigt länge uttryckt någon annan åsikt.
De politiska partierna på Åland betonar samtliga behovet av inflyttning, av ett öppet och välkomnande samhälle. Landskapsregeringen har också gjort sitt till för att påskynda möjligheten för åländska kommuner att ta emot flyktingar.

långt är det lätt. Man konstaterar på ett allmänt plan att alla är fina och bra.
Sanningen är att alla inte är lika bra, inte när man börjar mäta prestationer. Alla är inte lika duktiga, om man nu använder ett laddat ord. Dessutom beror det på hur man räknar duktigheten, och vilken tid i historien man gör det. Är det förmågan att kunna odla sin mat eller föda andra? Är det att kunna tillverka saker? Är det att kunna sjunga eller måla? Är det att vara en bra ledare, eller en som kan hålla ordning på andras papper eller en som kan tjäna pengar på andras arbete?

Detta är mycket svårt att diskutera, särskilt av en högskoleutbildad ledarskribent eller politiker som upplevs ha både makt och status, och därmed kan läsas som föraktfull och överlägsen gentemot andra som inte är bra på samma saker.
Men vad ska man göra med de trötta, de sjuka, de lågutbildade, missbrukarna, latmaskarna, de kriminella, de gamla, med dem som vill ha vardagslunk och trygghet och absolut inte vill bli entreprenörer på en konkurrensutsatt marknad? Ska de helst bara finna sig i sin lott, för att de på ett inneboende och oföränderligt sätt är sämre, och därmed lämpade att utgöra ”arbetskraftsreserv? Är det något samhället gjort fel som kan rättas till?

Och, för att ytterligare komplicera det hela, vad har samhället och individerna i den för ansvar för andra människors människovärde och likabehandling? Hur ska vi fördela de begränsade ekonomiska resurser som finns på ett rättvist sätt och så att de ger bäst effekt för framtida inflöde av pengar?
Där börjar politiken.

Värde och prestation är inte samma sak. Ok.
Ett samhälle bygger på prestationer av olika slag, och man kan förvisso hävda att alla jobb behöver göras och att det därför inte finns några skitjobb.
Då gör man över huvud taget ingen klassanalys, och man tar ingen hänsyn till hur prestation återspeglas i makt och pengar.
De som är duktiga på särskilda saker belönas mer än andra. En del belönas för att de är födda till vissa privilegier. En del med lika stora förutsättningar att göra bra ifrån sig kommer aldrig ens till start, av orsaker som är bortom deras möjligheter att påverka.

Hur återspeglas utgångspunkten att alla är lika värda i realpolitiken. Egentligen är det själva frågan.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax