DELA
Foto: Lisa Bergkvist

Plastpåsen som blev symbolen för vår tid

National Geographics majnummer visar en plastpåse som sticker upp över havsytan som ett isberg.

Omslaget, som hyllats världen över, åskådliggör vår tids miljökris. En kris där plastpåsen blivit en glansig omslagsmodell.
”Planet eller plast?”. Den frågan ställer National Geographic på sitt omtalade plastpåseomslag som delats flitigt på sociala medier sedan det publicerades i maj.

Det är mexikanska konstnären Jorge Gamboa ligger bakom konstverket som antyder att plastproblematiken bara är ”toppen av isberget”. Och han kunde inte valt ett mer tidsenligt, problematiserande och mobiliserande stilleben.

I dag är det internationella plastpåsefria dagen och den glattiga påsen har fått agera syndabock och symbol för vår tids miljöengagemang. Till skillnad från klimatet, så är plastpåsen något man kan bokstavligen ta i, något som de flesta har en daglig relation till och som är väldigt synlig för blotta ögat när den hamnar fel i naturen.

Miljörörelsen , som enligt många anses ha börjat med Rachel Carsons bok ”Tyst vår” på 60-talet, som uppmärksammade DDT:ns kastastrofala effekter på fågellivet, har under åren samlat krafter kring olika fenomen, djur och saker. Allt från kärnkraftverk till isbjörnar har mobiliserat människor i striden för en vackrare och renare värld.

Men förutom klimatförändringen, som har en svårgreppbar inverkan långt bortom vår imaginära förmåga, så är kanske plastpåsen den mest stilrena symbolen för den moderna erans miljöproblematik.

Dels är plastpåsen starkt förknippad med konsumtion, ett fenomen som i sig tär på planetens resurser, dels så har plasten rent fysiskt blivit förknippad med den moderna människans framfart på jorden.

Forskare vid Leicester universitet hävdar att planeten håller på att träda in i en plast-epok. Om all plast som tillverkats under de senaste årtiondena vore plastfolie skulle man kunnat klä in hela jorden. Plasten hittas överallt, i havet, i bergen – och kan till och med bli fossil som bevaras i tusentals eller miljoner år. ”Plasteran kan faktiskt vara flera epoker”, säger Jan Zalasiewicz, Professor i Palaeobiologi vid Leicester universitet.

Ordet plast kommer från grekiskan och betyder ”enkelt formbar” och den genomskinliga polymermassan som fick detta namn har även format vår livsstil och vår jord. Den första syntetiska plastpolymeren uppfanns 1869 och blev en industriell revolution. Med plastindustrin trodde man sig också göra en enorm miljögärning.

Här fanns mitt i allt ett material som människan kunde tillverka själv. Då skulle man inte behöva tömma världen på trä, elfenben, sten och metall. Men människan har väl aldrig beskyllts för måttlighet och under andra världskriget tilltog plastproduktionen i USA med 300 procent och snart var en tid utan plast ett minne blott.

Plastens förekomst även i de mest avlägsna skymslen av världen har av forskare konstaterats vara ett nyckelbevis på Antropocenen, den nya geologiska period som Nobelprisvinnaren Paul Crutzen år 2000 myntade. En period som definierats av människans påverkan på planeten.

Till dags dato har vi samlat på oss drygt 9,2 miljarder ton plast. Av detta är 6,9 miljarder ton avfall. Mycket av denna vardagsplast utgörs av plastpåsar. En miljon plastpåsar beräknas vara i användning varje sekund i världen.

Nu kanske inte plastpåsen är Ålands största miljöproblem, och det är ett som föredömligt tacklas av både privatpersoner och dagligvaruhandeln.

Men kanske är även plastpsåen bara toppen av isberget?