DELA
© Nya Åland

Pengarna styr besluten, men underlaget påverkar

Om någon oförskyllt råkar illa ut så ställer samhället upp med all den hjälp som står att få. Så vill vi ha det.
Men om inte beslutsunderlaget är stabilt så är det risk att pengarna får styra för mycket.
Det är under all kritik att landskapsregeringen inte redogör för vad reformen med personlig assistans kostar i förslaget till ny lag om service och stöd på grund av handikapp, skriver kommunförbundets vd Sigurds Lindvall i förbundets yttrande till landskapsregeringen.
Men om samhället är moget att ta den reformen, då gör man det oberoende av kostnaderna, eller hur?
I praktiken är det inte så. I praktiken är det pengarna som styr även i de fall där viljan att ställa upp är stor.
Och då måste man ge Lindvall rätt i att kommunerna behöver få en ungefärlig uppfattning om vad en reform kan kosta innan de kan uttala sig. Enligt förbundets egna utredningar kan reformen kosta kommunerna mellan 216.000 och 475.000 euro 2010 och mellan 378.000 och 831.600 euro 2011. Det handlar alltså om så pass stora summor att de måste finnas i beredskap någonstans, de kan inte skakas fram ur ärmen efter hand som behov uppstår.

I dagarna har förbundet kommit med sin syn på förslagen till såväl barnomsorgslag som lag om särskilt socialvårdsstöd.
I barnomsorgslagen får kommunerna ungefär som de vill. Barn under 3 år har inte rätt till dagvårdsplats om någondera föräldern är vårdledig med ett yngre syskon. För barn över 3 år gäller halvdagsplats.
Helt orimligt låter det inte, även om det kanske är mera jobb att ta hand om en nyfödd och en 2-åring än en nyfödd och en 5-åring.
För att ha rätt till dagvårdsplats skall föräldern/ föräldrarna antingen förvärvsarbeta eller studera, sägs det i lagförslaget.
Vad avses, vill Kommunförbundet veta? Är förvärvsarbete all verksamhet vars syfte är att tjäna pengar? Är förvärvsarbete all verksamhet vars syfte är att tjäna pengar till uppehälle? Är att studera att man är inskriven i en läroinrättning? Hur skall man visa att man studerar?
Det här vill förbundet få utrett, med hänvisning till att det berör enskildas rättigheter. Kanske kan det också hjälpa kommunerna att sätta gräns för när barnomsorg skall beviljas.

Ytterligare ett yttrande och ytterligare ett påpekande.
Det särskilda socialvårdsstödet, som kommunförbundet helst ville kalla något annat, är inte heller färdigutrett inför remissen. Så här skriver förbundet:
”I en lagframställning som innehåller ett nytt stödsystem skall förväntas att landskapsregeringen redogör utförligt för den byråkrati som systemet medför och för de ekonomiska verkningarna som de nya uppgifterna får för kommunerna. En sådan redogörelse saknas.”
Socialvårdsstödet infördes i fjol som ett så kallat förebyggande utkomststöd för personer med mycket låg inkomst. Försöket föll inte så väl ut. Av budgeterade 500.000 euro gick 20.000 åt.
Att göra systemet mindre krångligt och förmånen lättare åtkomlig för dem som berörs är alltså helt i sin ordning.
Men någonstans brister det om Kommunförbundet gång efter gång efterlyser bättre underlag för att kunna ta ställning. Är lagberedningen underbemannad? Vet man inte vilka uppgifter som är väsentliga?
Eller resonerar man i liknande termer som här ovan, att när samhället väl är moget för en reform så är pengar av underordnad betydelse. I den bästa av världar är det möjligen så, men den har vi ännu inte sett.
Alltså kan det finnas orsak att lägga ner litet mera arbete på beslutsunderlaget.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax