DELA
© Nya Åland

Pengar till gräsrötter genom hopplös byråkrati

Var det någon som fattade vad som gick fel med Leader-pengarna?
Nä. Och det är en stor del av problemet.
Något gick fel med Leader-finansieringen. Uppenbarligen. Efter massiv kritik i lagtinget framför allt från socialdemokratiskt håll, har landskapsregeringen ändrat sig och bestämt höja nivån för investeringsstöd till 50 % för föreningar, alltså samma nivå som i riket. Det gäller föreningar som sysslar med allmännyttig, icke-kommersiell verksamhet.
Den förändring som är på gång kommer inte att träda i kraft förrän om cirka sex månader. En förändring av landsbygdsutvecklingsprogrammet måste notifieras till EU-kommissionen och godkännas av övervakningskommissionen vilket alltså tar ytterligare ett halvår av den programperiod som sträcker sig från 2007-2013.

Den lägre stödnivån på Åland jämfört med Finland för allmännyttiga icke-kommersiella projekt beror på att man på Åland ville undvika att hamna i svåra bedömningssituationer mellan kommersiella och icke-kommersiella projekt. För kommersiella projekt gäller de statliga stödreglerna som alltså berättigar till ett 20-procentigt stöd för investeringar.
Låter det krångligt? Ja, att läsa EUs stödregler förädlade genom åländsk hemsnickrad byråkrati kan göra att även den tålmodigaste får tuppjuck. För att lotsa en idé från entusiasm och engagemang till förverkligande med Leader-finansiering kräver sannerligen sin man eller kvinna, och dessutom en professionell rådgivare.

Om inte annat kanske Leader och andra europeiska stödprojekt kan leda till en helt ny yrkesbeteckning med goda möjligheter till avancemang – EU-stödrådgivarens.
Det är programmets största svaghet. Eftersom denna programperiod 2007-2013 är den första för Ålands del, dessutom behäftad med vissa tankefel från politiskt håll, så får man acceptera att allt inte är i toppskick, och att det trots allt finns utvecklingsmöjligheter på lång sikt.
I grunden är det utmärkt med finansiering för utveckling på landsbygden och på gräsrotsnivå. Synd bara att den byråkratiska överbyggnaden blir så enorm att gräsrötterna riskerar bli just bara rötter och inget gräs om man inte orkar tränga igenom pappersarbetet.

Vad som däremot börjar bli alltmer graverande är mängden direkta misstag som hamnar på näringsminister Jan-Erik Mattssons konto. Det är för all del fint att man kan erkänna sina misstag, men i detta fall gick självaste lantrådet ut och täckte upp och rättade till Leader-beslutet. I det pressmeddelande som skickades ut på måndagen sades att eventuella frågor om Leader-finansieringen och förändringarna i stödnivåer besvaras av Viveka Eriksson.
Mattsson är alltså inte ens betrodd att svara på frågor längre.

Detta är något att diskutera igenom, både för centern, för liberalerna och för regeringen gemensamt. Två gånger på kort tid har liberalerna i landskapsregeringen åsidosatt en centerminister i en fråga som berör deras egen avdelning. Först Veronica Thörnroos om skärgårdsfärjornas turlistor, nu Jan-Erik Mattsson om Leader-pengarna.
Saknas det månne förtroende mellan regeringspartierna, eller har centern gjort olyckliga val till ministerposterna? Eller bägge två?

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax