DELA

Paf-pengar måste kunna redovisas

Bra tänkt, landskapsregeringen. Det verkar finnas all anledning att se över hur Paf-pengarna fördelas och fungerar. Det handlar om väldigt stora summor, drygt 20 miljoner i årets budget, som självfallet påverkar samhället.

I samband med Nya Ålands rapportering om hur Paf-pengar används eller inte används har en annan intressant fråga dykt upp: Vem har rätt till pengarna och varför?

Ett antal allmännyttiga föreningar bildade i tiden stiftelsen Dagens barn, som samlade in pengar bland annat genom penninginsamlingar och tivoliverksamhet. Den här verksamheten togs så småningom över av landskapet genom Ålands penningautomatförening, som fick ensamrätt på penningspel. De stiftande medlemmarna i Dagens barn fick var sin styrelseplats i Paf, vilket garanterade inflytande över fördelningen. Kanske hade man också uppfattningen att de ursprungliga medlemmarna var litet förmer än nytillkomna och därför skulle få mera pengar. Något av den andan verkar leva kvar.

I dag är Pafs styrelse helt politiskt tillsatt. Medlemmarna i föreningen finns med i fördelningsrådet – inte bara de gamla medlemmarna utan alla – och får där slåss om pengarna.

En annan, viktig skillnad till förr är de summor som finns att fördela. I årets budget finns drygt 20 miljoner euro, bestående av årets avkastning samt tidigare ”överblivna” pengar. Även om avkastningen de närmaste åren beräknas stanna på 10 – 15 miljoner euro så är det massor av pengar, på tok för mycket för att delas ut till ideell verksamhet. Därför har Paf-pengar använts till olika sociala och kulturella investeringar. Paf-pengar lånades i tiden ut till kommunerna för bygget av Gullåsen. Alandica byggdes för Paf-pengar liksom sjöfartsmuseet och geriatriska sjukhuset är på gång, en satsning på omkring 20 miljoner.

Trots det är pengaregnet över de ideella organisationerna rikligt. Allt fler föreningar kräver pengar för avlönad verksamhetsledare. Varför jobba gratis om det inte behövs? Det påstås att styrelser i olika frivilliga organisationer lyfter arvode. (Varför jobba gratis?) Idrotten får miljoner, vart tar de pengarna vägen?

Det finns all anledning att se över hur Paf-pengarna påverkar samhället och samhällsandan.

Och så konkurrensen med privata företagare.

Vi tar inte uppdrag av privata, säger sjöräddningssällskapets styrelseordförande Lennart Joelsson. Det är så han ser på saken. Någon annan ser det på ett annat sätt.

Men diskussionen är inte ny. Gå tillbaka till 1980-talet, kanske också 90-talet och se hur mycket pengar som satsades på att rusta upp ungdomsföreningarnas hus. Visst behöver ungdomar platser att samlas på, men de nyrustade köken lämpade sig också väl för att ordna älg- och rådjurshippor, 50-årskalas, bröllop med mera. I konkurrens med existerande restauranger?

I Finström har ungdomsföreningen hyrt ut sina utrymmen till kommunen. Är inte det också någon form av kommersiell verksamhet? Nu annonserar man på hemsidan att lokalerna lämpar sig för olika evenemang och privata tillställningar. Knappast gratis.

Det är inte lätt att dra en absolut gräns mellan vad som är föreningsverksamhet och vad kommersiell dito. Men diskussionen behövs. Om föreningarna stöds med en summa motsvarande över 300 euro per ålänning och år så måste reglerna vara tydliga och insyn garanterad.

Harriet Tuominen

Rättelse: Breidablick ägs av Finströms kommun och inte av Finströms Ungdomsförening.  Således finns inga lokaler som ungdomsföreingen hyr ut till kommunen. Finströms UF lyfter heller inga Paf-bidrag.