På väg tillbaka till Vita Huset?
”Hillary Clinton for president”. En mening som både väcker hopp och startar ett politiskt krig.
När den här ledaren skrivs är det ännu inte officiellt, förmodligen är det så när du läser den. Den senaste veckan har det surrats som aldrig förr om att det var just i går söndag som Hillary Clinton skulle tillkännage vad alla vetat ska komma i sju år.
Att hon kandiderar till presidentposten i nästa års val.
Själv har hon krattat manegen tämligen väl. Efter att ha förlorat nomineringsvalet i det demokratiska partiet till Barack Obama 2008 stödde hon den blivande presidenten och klev in i hans regering som utrikesminister. Under sin tid på den posten jobbade hon stenhårt, valde en hög profil och hyllades över hela det politiska spektrat i USA för sina insatser.
När Obamas första mandatperiod som president var över tackade Clinton för sig och lämnade regeringen. På så sätt skapade hon ett avstånd till Obama som kan bli användbart i den kommande presidentvalskampanjen. Att vara för nära en president som suttit i åtta år är inte alltid en fördel, få presidenter är speciellt populära efter två perioder i Vita Huset.
Under de senaste tre åren har Clinton lagt upp sin strategi, byggt sin organisation och samlat pengar. I går kväll var amerikansk media samlad i Iowa där Clinton antogs landa på förmiddagen för att starta sin kampanj.
I helgen har också diverse dokument om hennes strategi läckt, medvetet eller omedvetet – men förmodligen det förstnämnda, och därmed skapat ett än större intresse. Hennes kampanj kommer att gå ut på att göra livet bättre för medelklassen, inte för de rika som hon kommer anklaga sin republikanska motståndare för att vilja.
När Hillary nu tillkännegett sin kandidatur och klivit ut på scenen är hon den givna favoriten, både till den demokratiska nomineringen och till att vinna presidentposten.
Det första borde gå som en dans, det andra blir däremot inte lika lätt.
Dels har republikanerna fler intressanta kandidater än republikanerna, men kanske främst för att de har Jeb Bush. Den yngre brodern till George W var omtyckt och populär som guvernör i Florida, har ett starkt namn och en stark organisation bakom sig. Han anses dessutom allmänt som ”den smartare brodern”, vilket han naturligtvis inte kommer att använda som slogan, men heller inte tar skada av.
Men Clintons största fiende är inte motkandidaterna, utan det utbredda och rödglödgade hatet mot henne. Redan har flertalet så kallade Super-Pacs, fonder dit privatpersoner, organisationer och företag kan skänka obegränsade mängder pengar, skapat för att stoppa Hillary.
Paret Clinton ses som ärkefienden av många republikaner, och frågan är hur långt in i mittenskaran av väljare som hatet når.
Den senaste skandalen, där det avslöjades att Clinton använt privat e-post i stället för den diarieförda statliga under sin tid som utrikesminister har enligt opinionsundersökningarna också skadat hennes förtroende.
Likväl är Hillary Clinton favorit att vinna valet i november nästa år och bli den första kvinnliga presidenten i USA.
Starten har gått, 18 månader återstår…
