DELA
© Nya Åland

Överlever jordbruket utan alla EU-stöd?

Vad händer med jordbruket om EUs stöd dras in?
Antingen kollapsar näringen eller så får vi betala oss sjuka för maten. Eller?
Det totala stödet var i fjol 54 miljarder euro, omkring 100 euro per medlem i unionen.
Det förs en ständig debatt om EUs jordbruksstöd, saklig ibland men tidvis fullständigt osaklig. Stödet utgör 41 procent av EUs totala budget, så diskussion måste det finnas. Och även om stödet är väldigt stort så har de flesta ansett att det måste finnas för att vi skall få mat.
Säkert har behovet också utretts under årens lopp – och bibehållits. Nu kommer en färsk finländsk forskningsrapport som påstår att det skulle produceras lika mycket mat i Europa som i dag även om stödet slopades.
Rapporten är inte tillkommen för att gå åt jordbruket. Den är i högsta grad seriös. Bakom den står Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT), som lyder under jord- och skogsbruksministeriet, Pellervo ekonomiska forskningscentral, handelshögskolan i Åbo och Statens ekonomiska forskningscentral. Rapporten återges i den ekonomiska tidskriften Talouselämä.

Rapporten ställer begreppen på huvudet. Man påstår till exempel att slopade stöd skulle påverka jordbrukandet positivt. Till exempel skulle priset på åkermark sjunka och underlätta för nya företagare i branschen. Också i Finland.
Här utgår resonemanget från att de odlade arealerna måste vara stora för att nå lönsamhet och med dagens höga pris på marken har jordbrukarna inte råd att skaffa tillräckligt mycket mark.
Det forskarna ser framför sig i den stödlösa tillvaron är en ökad koncentration av livsmedelsproduktionen. Man kan ha delade åsikter om hur önskvärd den utvecklingen är, men faktum kvarstår att jordbruken i Finland och på Åland i dag hör till de minsta i Europa.

Stöden slopas, marken blir billigare. Men priset på maten, vad händer med det? I EUs politik ingår att alla, också de fattiga, skall ha råd att äta.
Målet är nått, säger forskarna. Hushållen i Finland använder i genomsnitt 12 procent av intäkterna till mat. Om stödet slopades och istället lades ut på konsumentpriserna skulle de stiga med 17 procent, har en professor i lantbrukspolitik vid MTT räknat fram.
17 procent är ingen liten höjning. Men utgångsläget är relativt lågt. Om en genomsnittskonsument i dag lägger ut 2.200 euro på mat per år så stiger summan till 2.600.

Men anser forskarna verkligen att Finland med sitt nordliga jordbruk skall kunna konkurrera med Mellan- och Sydeuropa om stöden slopas? I dag omfattas hela landet av LFA-stödet, som betalas ut i områden där förutsättningarna för odling är mindre goda.
Men, säger forskarna, dit räknas också nästan hälften av den odlade arealen i Frankrike och Italien och mer än så i Spanien!
Vad skall man tycka om det?
Vad säger forskarna mer? Att maten är för billig i relation till hur mycket den tär på miljön. Problemet med alger i Skärgårdshavet är i huvudsak orsakat av lantbruket. Att lantbruket står för nio procent av utsläppen av växthusgaser i Finland.
Och så säger man litet försynt att spannmålsodlingen i Finland kunde vara litet mindre. Ungefär 80 procent av arealen för spannmålsodling används i dag för fodersäd. Med tanke på att Finland också framöver behöver förse sina invånare med mat så skulle det vara bra om det som odlas skulle vara avsett för människorna och inte för stödansökningsblanketterna eller fodersilorna. Säger forskarna.

Den här rapporten kommer antagligen att användas som ett tillhygge mot jordbruket, som mycket annat. Men avsikten är den motsatta, att få jordbruket och stödpengarna på rätt bog. Om man också kunde få till stånd ett system där det småskaliga inte bara är tillåtet utan uppmuntras, så skulle många bli glada, inte bara på Åland.
I dag går enligt uppgift de största enskilda summorna av EUs jordbruksstöd till multinationella storföretag, bland dem sötsakstillverkaren Haribo i Tyskland och ett asfaltföretag i Spanien.
Var det tänkt så?

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax