Öspelen skapar viktiga nätverk
Öspelen är ett bra sätt för unga idrottare att komma ut i världen och möta internationell konkurrens. Men spelen är också viktiga för samarbete och nätverkande mellan små ösamhällen.
Nätverk och samarbeten mellan öar och ögrupper finns det redan gott om. Ett exempel är ett miljösamarbete mellan Åland och Gotland. Båda öarna har problem med vikar som är övergödda, där vassen växer för snabbt och antalet rovfiskar är på neråtgående. År 2014 besökte den gotländska föreningen Rädda Burgsviken Åland och Åland skickade i sin tur en delegation till Gotland. På dessa möten utbyttes kunskap och erfarenheter för att miljön på båda håll ska kunna förbättras.
Ålandsdokumentet, som är en redogörelse för initiativ som kan förstärka de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Ålands deltagande i det officiella nordiska samarbetet, togs i bruk i Nordiska ministerrådet år 2007.
I fråga om ekonomin har Åland tagit mycket inspiration från Bornholm för att utveckla den åländska cykelturismen. Också Gotland har varit en viktig förebild i satsningen på turismen.
Öspelen är i dag mycket större än när de anordnades på Isle of Man för första gången år 1985, men redan då var syftet att knyta band mellan öar. Då inbjöds 15 öar med liknande historia, arv och geografi att tävla. I dag är medlemsöarna 24 stycken. För att få delta måste de tävlande antingen vara födda på en medlemsö eller ha bott på en i minst 12 månader innan spelen ordnas. De är alltså strikt utformade för öfolk.
Öspelen ger därför en bra möjlighet för att utveckla starka band mellan öar och deras invånare. Ju fler öar som ansluter sig, desto bredare och rikare blir nätverken. Fler öar som sluter upp bakom varandra kan på sikt också leda till ökad förståelse från större samfund. En samlad röst ger större tyngd.
Små ösamhällen måste hålla ihop. Relationerna till varandra är viktiga och det är ofta lättare för öar och öbor att identifiera sig med varandra än med sina moderländer. Öar har också många gånger mer gemensamt med varandra än med andra småsamhällen. Problemen och utmaningarna är liknande, och man kan därför också lätt dela erfarenheter om lösningar.
På platser där det inte går att ta bilen till närmaste storstad för att kunna uträtta sina ärenden eller utöva sporter på sin nivå gäller det att kunna erbjuda ett stort utbud, för ganska få invånare. Det är en ekvation som går att lösa just för att den behöver lösas.
Många ösamhällen har en stor tilltro till sig själva och sin egen kapacitet. Öbor är ofta företagsamma och uthålliga. De är vana att se efter sig själv och klara sig på egen hand trots att servicen är begränsad och marknaderna är små både i omfattning och skala.
Här har större samhällen mycket att lära av öar, men öar har också mycket att lära av varandra.
Trots nerskärningar i verksamheter som inte är lagstadgade är nätverksbyggande satsningar som just Öspelen något som gynnar oss, både idrottande ålänningar och det åländska samhället i stort.
