DELA
© Nya Åland

Oroande tecken om stadens ekonomi

Att Mariehamns ekonomi är ansträngd vet de allra flesta sedan tidigare. Men frågan den senaste tidens nyheter väcker likväl oroande frågor om Ålands ekonomiska motor och centrum.
Efter en modell lånad från Luleå har Mariehamn lagt om sitt budgetarbete. I stället för att hänga på gärdsgården i höst så börjar man arbetet redan nu på vårvintern. Klokt, för Mariehamn behöver både eftertanke, samarbete och framför allt långsiktighet.
Staden ekonomi är ju som bekant en orsak till huvudvärk för samtliga inblandade i processen, och en orsak till oro för stadens invånare. Hittills har osthyvel varit det främsta vapnet mot de dåliga tiderna och de sänkta skatteinkomsterna. Men frågan är hur länge det räcker.
Bara de senaste dagarna har flera frågor diskuterats som alla väcker frågor om hur illa ställt det egentligen är.

Vi kan börja med hamnen. Den stora frågan är förstås hamnens tillstånd och hur mycket det kommer att kosta att få den i gott skick på nytt. Den rapport som olagligen hemligsstämplades i februari ger känslan av att betydligt mer än de i år budgeterade 350 000 euro kommer att krävas. Arton åtgärder krävs enligt rapporten, hälften är brådskande varav två måste åtgärdas bums.
Inte undra på att rapporten skulle hållas hemlig.

Dagen efter Nya Ålands reporter Annika Orre tvingat fram den hemliga rapporten och avslöjat dess innehåll kom nästa ekonomiska fråga i hamnen. Hamnchef Leif Ahlqvist slog larm om de ökande stökigheterna i hamnterminalen om nätterna. Berusade och/eller avvisade passagerare från färjorna och hemlösa stör ordningen. ”Det håller på att urarta helt och hållet”, sa hamnchefen till Nyan.
Ett enkelt problem hade varit att anlita säkerhetsvakter om nätterna till terminalen, men det finns det inte pengar till. Osäkerhet och oreda får fortsätta i den så viktiga hamnbyggnaden.

Pengabristen har också hamnat i fokus på ett annat område, tillika ett av stans verkliga landmärken: Lilla holmen. Ett anbudsförfarande har genomfört och fyra bidrag har kommit in, men de var inte tillräckligt billiga. Nu ska det hela beredas på nytt i förhoppningen att sänka stans andel i den populära parken ytterligare.
Men i grunden är det ytterligare ett oroande tecken på stans ekonomi, att man inte klarar av att underhålla och driva något som torde vara viktigt för stadens dragningskraft både för inflyttare och turister.

Ska man därtill lägga problemen som handlare i city talat om i den ekonomiska krisens tidevarv, vägarnas usla tillstånd och avsaknaden av pengar att fixa till desamma samt de klena utsikterna för ökade intäkter från de stora företagen är bilden av Mariehamns framtid allt annat än mörk.
Och ett annat stort hot har vi inte ens nämnt ännu: räntan på stadens lån. När experterna spår en stigande ekonomisk kurva för EU, lär snart också räntorna börja stiga. Om räntan når normalläge, 5-6 procent, kostar det många miljoner för staden.

Allt detta finns på bordet när tjänstemän och politiker nu ska slå sina kloka huvuden ihop för att få plus och minus att gå ihop samtidigt som de ska se till att staden behåller sin glans och dragningskraft. Det är ingen lätt ekvation. Det går snabbt för en skinande stad att se matt och trist ut, och betydligt längre tid för att putsa upp den på nytt.
Förhoppningen ligger i att den samarbetsvilja som till slut uppstod mellan moderater och sossar i det senaste budgetarbetet fortsätter. Då slutade man med att skylla på varandra i bästa sandlådestil och samarbetade i stället för att nå resultat. Samma prestigelöshet krävs också nu.
Mariehamn behöver en bred uppgörelse gällande ekonomin som håller över nästa val och mandatperiod.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax