Öppnare, snällare, sakligare – ett bättre Åland år 2007
Ett nytt år kommer förknippat med nya goda föresatser. Här är Nyans tre nyårsönskningar.
Ett nytt år är en ny start, åtminstone på det symboliska planet. Det är nu vi blickar framåt, drömmer och gör upp planer, nu vi avger löften om att bli bättre människor. Det är nu vi glömmer tidigare misslyckanden.
Låt oss alltså göra detsamma. Politiskt har Åland ett spännande år på väg. År 2007 ska vi har tre val, dels riksdagsvalet i mars, dels lagtings- och kommunalvalen.
När det gäller betydelsen av dessa val går intresset för dem delvis på tvärs med betydelsen av de beslutande församlingarna. Det gäller i ännu högre grad EU-valet.
Många för Åland oerhört viktiga saker beslutas i Europa-parlamentet, och det samma gäller självklart Finlands riksdag. Ändå är intresset både bland politiker och väljare rätt svalt. I lagtinget och i kommunerna fattas också viktiga beslut, men frågan är om tyngdpunkten så tydligt borde ligga där, eftersom det dock finns saker som då helt hamnar utanför den åländska politiska kartan.
Den första nyårsönskningen skulle alltså vara ett större omvärldsintresse, både bland åländska politiker och hos allmänheten. Även om det kanske känns så är Åland inte alltings nav, och allt kan inte bestämmas med Åland som utgångspunkt. Gilla läget, och bry er.
Den offentliga debatten på Åland har alltid varit livlig, och har inte blivit mindre så med åren. Allt diskuteras, högt och lågt. Det är bra. Å andra sidan kan man ibland tycka att det är ena riktiga fegproppar som gömmer sig bakom signaturer och öser galla över människor och fenomen de varken har tillräcklig kunskap om eller behöver ta ansvar för.
Nya Åland kommer inte att stoppa anonyma insändare eller lägga ner Messa Nyan, för vi tror inte på censur som ett sätt att komma tillrätta med icke rumsrena åsikter. Det betyder inte att vi inte hyfsar och stryker bland inläggen, inte heller att vi håller med.
Min andra nyårsönskning blir: Skärp er, skribenter. När ni skriver om andra människor träffar giftpilarna ofta rakt i hjärtat. Skriv bara det ni själv skulle stå ut med, och fundera tre gånger på om ni faktiskt vet det ni tror er veta.
När det gäller samarbetsformerna i det åländska samhället är de rent ut sagt bedrövliga. Är det någonsin man märker det lilla samhällets förbannelse så är det i bristen på professionell distans och anonymitet i beslutsfattandet, både inom privat och offentlig sektor. Alla är alltid någons flicka eller pojke, alla vet alltid precis allt. Inte. En alldeles för stor del av viktiga strategiska beslut på Åland fattas på oklara och känslomässiga grunder.
En tredje nyårsönskning är således: Låt folk visa vad de går för innan ni dömer ut dem på gamla meriter, gamla skolkontakter, hemkommun eller härkomst. Det skvallras mycket, men inte ens hälften av det är sant. Välj inte bort bra människor och samarbetsvägar för att du tror på fel rykten.
Åland är i det stora hela alldeles för litet för att isolera sig. Vårt samhälle räcker inte till om vi börjar exkludera människor, och vi dränerar våra knappa resurser om vi fryser ut och baktalar dem som faktiskt försöker och som tar ansvar.
Låt oss inleda det färska året 2007 med en välgångsönskning. Måtte ni alla läsare och ålänningar få precis så mycket beröm ni är värda, och inte så mycket av den andra varan.
