DELA
© Nya Åland

Ömsen på villovägar när stolarna är fler än rumporna

Vems ärende går Ömsen? Vems ambitioner driver bolaget? Och vad vill man med Ålandsbanken?
Vi är säkert många på Åland i dag som undrar vad det egentligen var som hände med Ålandsbanken inför årets bolagsstämma. Var det ett fientligt försök att göra ålänningarnas bank finlandssvensk? Var det ett maktspel, och i så fall mellan vem, mot vem?
Anders Wiklöf och Konstsamfundet var förvisso en part, och deras syften och mål har ifrågasatts ur alla möjliga synvinklar. Men vad ville Ömsen och vd Göran Lindholm som uppenbarligen ledde den andra falangen?

Låt oss helt enkelt ställa några frågor. I svaren finns många luckor, men det är intressant nog ändå.
Ålands ömsesidiga försäkringsbolag är en maktfaktor på Åland, en stor sådan, med ett omfattande och strategiskt aktieinnehav samt en mängd fastigheter och andra egendomar. Bolaget ägs av försäkringstagarna, en mängd små och några stora, i vars händer företagets öde vilar.
Med nuvarande styrelse och ledning betyder det att Ömsen tagit en synnerligen aktiv roll i det åländska näringslivet. Man nöjer sig inte med att äga för sina ägares räkning och för avkastningen, utan ger sig aktivt in på att styra och ställa i de bolag man har intressen i.

Det tydligaste exemplet är naturligtvis ÅAB.Vd i försäkringsbolaget och styrelseordförande i banken Göran Lindholm driver sin själutnämnda ålandsfront, men vilka ålänningar är det som ingår i den fronten?
Är det Trygve Eriksson och hans bolag, en part som ofta nämns och som både när det gäller försäljningen av Chips och maktkampen i Ålandsbanken hade egna intressen.

Vad vill Ålands Ömsesidiga försäkringsbolag åstadkomma med sitt engagemang i banken? Varför piskade Göran Lindholm upp en sådan hotbild kring Aktia som faktiskt inte alls ökade sitt innehav?
En del av svaret kan ligga i det faktum att Ömsen i dag är trängd bland annat av Andelsbankens samarbete med Pohjola, där man stadigt plockar kunder av Ömsen. En långsiktig strategi kan vara ett kommandesamarbete mellan ÅAB och Ömsen, något som kan bli nödvändigt för Ömsen men inte nödvändigtvis lönsamt för banken. Och då är det ju inte så bra om Aktia seglar in som samarbetspart och rör till det.

En ambitiös vd och styrelseordförande kan se stora möjligheter för egen del. Är man riktigt konspiratorisk kan man till och med se kopplingarna till politiken, till Obunden samling, till rollen som drottningmakare i riksdagsvalet och till rörelsen för ett självständigt Åland.
Det kanske inte ligger något i detta, men frågorna pockar på, och de får inga svar. Varför ska just Ålands Ömsesidiga försäkringsbolag agera maktmaskin? Vems intressen är det som tas bäst till vara genom de senaste årens aktivitet i olika bolag, försäkringsbolagets eller enskilda stora försäkringstagares eller möjligen ledningen personliga ambitioner?

Hur många tunga poster med delvis motstridiga uppdrag ska en person besitta? Var det juridiskt och etiskt hållbart att låna ut Ömsens ÅAB-aktier till olika skalbolag i akt och mening att kringgå aktiebolagslagen? På vems ansvar gjordes det?
Frågorna hopar sig kring Ålands Ömsesidiga försäkringsbolag, som snabbt förlorat sitt rykte som tyst och trygg förvaltare av försäkringstagarnas pengar och i stället seglat upp som ekonomisk maktspelare och politisk påverkare i förhållandet mellan Åland och riket.

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax