DELA
© Nya Åland

Om inte vi bestämmer i val, vem får då fatta besluten?

I en demokrati är det folket som bestämmer genom att utse de politiker som skall föra deras talan. Men om bara halva folket röstar, har vi då en halv demokrati?
Riksdagens talman tog upp det lama valdeltagandet när han i onsdags öppnade riksmötet, som det högtidligen heter. Han uppmanade den nyvalda riksdagen att lägga manken till för att övertyga finländarna om att politik och samhällelig påverkan och medverkan är något värdefullt.
Exakt samma kan Ålands talman inleda sitt anförande med efter höstens val. Vi vet det redan nu.
I riksdagsvalet var valdeltagandet i hela landet 67,9 procent. På Åland 57 procent. Men går vi till senaste lagtingsval, som på Åland mer motsvarar riksdagsvalet i riket så ligger vi på 67,6 procent. Låg där hösten 2003. Det ser betydligt bättre ut, men på rikssidan tycker man alltså att det är för dåligt. I Sverige skulle så låga siffror vara rena chocken. Där kom man upp i 82 procent i valet förra hösten.

Vi vet att det ser ut så här. Vi kan på goda grunder anta att det ser ut så här också nästa gång det är val. Möjligen dalar intresset ytterligare någon tiondedels procent. Men vi vet inte varför det ser ut så här.
Så mycket vet vi att folk som inte röstar säger att de inte är intresserade, inte förstår, inte bryr sig om politik. Eller ändå inte kan påverka.
Kan vi då utgå ifrån att en tredjedel av alla 18 år fyllda på Åland fullständigt struntar i samhället runtomkring sig? Struntar i vem som fattar besluten för deras räkning, hur de besluten ser ut och hur de påverkar dem själva, deras barn, deras föräldrar, alla?
Har någon av oss någon gång träffat på en människa som inte bryr sig om någonting överhuvudtaget? Nej. Alltså kan det inte vara förklaringen till att en tredjedel av ålänningarna inte röstar.

Riksdagens talman Timo Kalli konstaterade att aktiveringskampanjerna inte har gett resultat (eller så hade det varit ännu sämre utan dem). Hans råd var att man än en gång tittar på forskningen kring det låga valdeltagandet och lägger upp ett långsiktigt program för att höja siffrorna.
Han ville också att Finland, som det bästa it-landet i världen, skall satsa mer på elektronisk röstning.
Det förslaget förde obundna Danne Sundman fram på Åland redan för många år sedan. Skall vi få ungdomarna att rösta så är det uppenbarligen den vägen vi måste gå. Det som måste lösas är valhemligheten och -säkerheten. Det måste finnas ett system som gör det omöjligt att rösta i någon annans namn och som också gör det omöjligt att tvinga någon att rösta på en viss kandidat. Om inte så får vi ge oss till tåls litet till.

Det man skulle önska se är en ordentlig utredning av orsakerna till att folk inte röstar. Det skulle vara så väldigt mycket enklare att komma med förslag till åtgärder. Det är naturligtvis inte så att vi har en två tredjedelars demokrati om bara två tredjedelar röstar i val, men det är inte bra när en så stor del av befolkningen låter andra fatta besluten åt sig.
Beror det låga valdeltagandet i lagtingsvalet på att man inte kan påverka sin skatt genom att rösta? Men då borde ju valdeltagandet i riksdagsvalet vara desto livligare. Det är det inte. Eller har vi det rätt och slätt så bra att val inte behövs?
Vad man önskar sig är en ordentlig utredning. Men där kan finnas ett problem. Den som inte röstar kanske inte heller svarar på frågeformulär från Åsub om orsakerna till valskolket.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax