DELA

Oförsonliga högerkrafter hotar också vår ekonomi

Världen behöver ett USA som tar ledningen ut ur den ekonomiska krisen. Vilken av presidentkandidaterna klarar det?
Den sjätte november går USA till val för att antingen välja republikanen Mitt Romney eller omvälja den sittande demokratiske presidenten Barack Obama. Ett val bara för amerikaner kan tyckas. Alls inte, det berör oss i allra högsta grad. Vare sig vi vill det eller inte påverkas vi av de beslut som fattas i Vita huset.
Världen, så som den ekonomiska krisen just nu formar den, är i behov av ett USA som växer sig starkare ekonomiskt. Kort sagt behöver vi andra USA som lokomotivet som ska dra kriståget tillbaka på rälsen. Frågan är då om det är Romney eller Obama som har nycklarna till loket.
Under demokraternas partikonvent höll förre demokratiske presidenten Bill Clinton ett bejublat tal där han på punkt efter punkt argumenterade och sköt republikanernas ekonomiska politik i sank. Men den viktigaste skillnaden mellan demokrater och republikaner som Clinton framhöll är skillnaden i synen på samarbete. ”Jag har aldrig lärt mig att hata republikaner på det sätt som högerflygeln som nu styr republikanerna hatar vår president”, sa Clinton bland annat och framhöll också att ledande republikaner offentligt sagt att det viktigaste i årets valrörelse är att få bort Obama, oavsett hur det sker.

De senaste åren har Obama haft en republikansk kongress att handskas med. I försök att dels stoppa ”Patient Protection and Affordable Care Act”, eller ”Obamacare” som den kallas, dels allmänt nojsa med presidenten har budgetarbetet effektivt blockerats av republikanerna. Självfallet är Obama inte helt utan skuld, men de flesta bedömare menar ändå att republikanerna sätter partipolitik framför landets bästa och hoppas att genom sitt agerande underminera presidentens chanser till omval.
Den svenske journalisten, författaren och USA-kännaren Martin Gelins bok ”Den amerikanska högern” understödjer den bilden. Det hat många han möter uttrycker för Obama personligen och demokraternas idéer är skrämmande. I bästa fall kan man förstå Tea party-sympatisörernas argument (att hålla med är en annan femma), i värsta fall finns där en underliggande otäck ton av gågna tiders segregation och rasism. Gemensamt för båda delarna är dock oförsonligheten.
Flera erkänt skickliga och erfarna senatorer och medlemmar av repressentanthuset har röstats bort till förmån för klart mindre kvalificerade kandidater från Tea party-rörelsen. Flera har ansetts som omöjliga för att de röstat med demokratiska förslag, trots att de i stort varit partilinjen trogen, någon för att han inte kunde säga att han hatade presidenten.

Oförsonligheten hos den konservativa falangen, som Romney flörtar vilt med inte minst genom utnämnandet av Paul Ryan som sin vicepresidentkandidat, inom det republikanska partiet är inte bara allmänt otrevlig, den kan dessutom bygga på svårigheterna för att Europas och världens ekonomier snart ska kunna klättra ur krisen. Med den oförsonliga inställningen att makten är viktigare än landet kommer USA att få det svårt att uppvisa den styrka som breda majoriteter för med sig.
Och därmed får loket svårt att hitta rälsen.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax