Oförändrat skatteöre långsiktigt beslut
Mariehamn har råd att sänka skatten men i ett längre perspektiv är det bättre att amortera bort stadens stora lån när räntorna är låga.
Med endast en rösts marginal och efter en fyra timmar lång debatt vann förslaget om att Mariehamns stad inte ska sänka skatteöret med 0,25 procentenheter sent på tisdag kväll.
Har Mariehamns stad råd att sänka skatten? Ja, det har staden eftersom det i praktiken handlar om en sänkning som är värd 600 000 euro.
Ur en ekonomisk synvinkel ser stadens framtid därför ljus ut. Samfundsskatten ser ut att öka rejält, företagen går bra samtidigt som staden har skurit ner i sin personalstyrka med tio procent under de senaste åren. Dessutom är arbetslösheten låg.
När ärendet om skatteöret bereddes och behandlades av stadsstyrelsen var det fortfarande oklart om arbetsmarknadsparterna i riket skulle klara av att nå ett konkurrenskraftsavtal. I veckan undertecknades ändå avtalet, och förverkligas det fullt innebär det ett betydande klirr i stadens kassa eftersom staden har drygt 800 anställda. Hur mycket staden kommer att tjäna på ett avtal är ännu oklart eftersom landskapet har egna förhandlingar med de lokala facken.
Prognoserna ser alltså lovande ut. Men även om det går bra för staden går det knappast så bra att staden har råd att sänka skatten, betala tillbaka på lånen och höja servicenivån samtidigt. Historien visar också att stadens ekonomi kan utsättas för tvära kast, som när samfundsskatten rasade.
Den främsta anledningen till att inte sänka skatten är att staden nu har alla möjligheter att minska på sina lån i rask takt eftersom räntorna ligger på en låg nivå.
I nuläget släpar staden på relativt stora lån, 2 700 euro per invånare. Det är högre än det åländska medeltalet och beror delvis på att staden valde att satsa på både Trobergshemmet och två nya daghem. Ser man på hela koncernen där man utöver själva staden också räknar in stadens bolags upplåning ligger lånenivån på 7 800 euro per invånare. Med den upplåningen ligger Mariehamn högt upp i en nationell jämförelse.
Att betala av på lånen nu betalar förmodligen tillbaka sig den dag räntorna vänder uppåt från dagens rekordlåga nivåer.
Under de kommande åren blir det också stora investeringar då Pommernprojektet ska förverkligas och Ålandsvägen ska byggas om.
Dessutom finns ett osäkerhetsmoment i hur det nya landskapsandelsystemet utfaller. Landskapsregeringen har aviserat inbesparingar på sammanlagt fyra miljoner euro och även Mariehamn kommer att påverkas. Hur och i vilken utsträckning staden påverkas är ännu oklart eftersom arbetet pågår. Det är ändå osannolikt att staden inte kommer att påverkas. Därför är det intressant att Centerpolitiker som i lagtinget höjer oroade röster för att kommunernas ekonomi undergrävs om landskapsregeringen genomför sina sparplaner samtidigt konstaterar att det går så bra för staden att stadsfullmäktige har råd att sänka skatten.
Med tanke på att budgetdebatten pågick i fyra timmar kan man fråga sig om det är effektiv tidsanvändning att fundera på skattesatsen varje år. Ett mer tidseffektivt sätt kunde vara att, som stadsdirektör Barbara Heinonen föreslog, i början av mandatperioden komma överens om att skatter sänks respektive höjs om vissa saker händer. Det skulle ge en långsiktighet och borgar för att skatteprocenten inte sågar fram och tillbaka.
