DELA
© Nya Åland

Ödesdagar för demokratisk tilltro

Varför ska vi bry oss om kurderna? Varför ska vi bry oss om vad demokrati betyder i ett annat land?
Det enkla svaret är att statsgränser inte är gränser för moral och människovärde.

I Turkiet, eventuellt en blivande medlem i den Europeiska unionen, väntar kanske nyval, då den sittande presidenten Erdogan inte fick önskat resultat i valet i juni.

Det är problematiskt för den demokratiska trovärdigheten och öppnar en diskussion om vad demokrati faktiskt innebär. Är det nånting man gör om tills man får det resultat man vill? Sannfinländarna och Sverigedemokraterna går inte att hantera genom att hålla nya val tills de försvinner.

Vi behöver förstås vara på vår vakt med att slå oss för hårt om bröstet om demokrati och minoritetsskydd på hemmaplan. Om vi vill stå upp för kurderna utan att vara hycklare måste vi städa framför egen dörr och fundera noga på till exempel hur Lapplands samer behandlas. I vårt västra grannland Sverige ökar inkomstklyftorna mest av alla OECD-länder. Också det är ett demokratiskt problem.

Nyval i Turkiet blir allt troligare ju fler dagar som går utan att en koalitionsregering bildas. Liksom i Grekland är de kommande dagarna och veckorna ödesmättade.

I Grekland har alla alternativ utom nazistiska Gyllene Gryning testats. I Turkiet tog sig det kurdiska vänsterpartiet HDP över landets orimliga tioprocentsspärr, och fick åttio platser i parlamentet. Det innebar två saker för tilltron till demokratin i Turkiet.

Dels fick den förtryckta kurdiska fjärdedelen av befolkningen äntligen representation. Dels blev det ett stopp för president Recep Tayyip Erdogans maktambitioner. Fram till 2014 var Erdogan partiledare för konservativa AKP samt statsminister. Sedan han valdes till president har planer om ett starkt, närapå diktatoriskt presidentämbete vuxit fram.

Han blir Turkiets maktcentrum med omfattande exekutiva befogenheter. Inte för att Erdogan tidigare har varit så noga med grundlagen. Presidentämbetet står enligt den utanför partipolitiken, men det har inte varit något hinder för honom att vara en aktiv deltagare i AKP:s valkampanj

Mot det står endast det faktum att HDP lyckades slå tioprocentsspärren.

I ett nyval är det möjligt att traditionella AKP-väljare som gick till HDP i maj kommer återvända till AKP i jakt på stabilitet. Om AKP röstas fram med mandat starkt nog för att tillåta partiet att göra grundlagsändringar kommer president Erdogans sultandrömmar slå in.

Att kunna rösta i ”fria” val vart fjärde år kanske är nog för demokrati till namnet, men utan en demokratisk filosofi och praktik är det ingen idé.

Demokrati är inte majoritetens diktatur, en sanning som vi på Åland lever i alla dagar.

Att få använda det kurdiska språket i skolan är fortfarande långt ifrån en självklarhet. Genom åren har många kurdiska politiska partier förbjudits på lösa grunder. Utan respekt för minoriteter gäller det demokratiska styrelseskicket bara vissa, och det är inte förenligt med en demokratisk filosofi.

Demokratiska värderingar är just värderingar. Demokrati är inte värdeneutralt. Ett demokratiskt valt parlament kan få odemokratiska konsekvenser. Det bevisar inte minst den grymma ironin som står att finna i regeringsförhandlingarna i Turkiet.

Det kurdiska partiet var valets stora framgångssaga. Om inte ett eventuellt nyval lyckas stjälpa dem så kan den framgången bli oerhört betydelsefull för Turkiets framtid som en demokratisk stat, även om regeringsbildningen just nu är att välja mellan pest och kolera.

Vad som händer med kurderna i Turkiet får konsekvenser för vad som händer på andra sidan gränsen i Syrien. Det har betydelse för utvecklingen i Europa. Det är allas sak.