DELA
© Nya Åland

Nya fertilitetslagen skrämmer donatorer

Man kunde nästan ana det. När fertilitetslagen träder i kraft om tre veckor är det brist på donatorer. De vill fortsätta vara anonyma.
Finland får efter mer än 20 år av tragglande en lag om assisterad befruktning. Hittills har det varit fritt för vem som helst att hjälpa vem som helst, men nu sätts regler. Bland annat att barnet, som har kommit till genom assisterad befruktning, vid 18 års ålder skall ha rätt att veta vem donatorn är. Förutsatt att barnet känner till sin bakgrund.
För donatorn innebär det här inga förpliktelser. Han, oftast en han, kan inte tilldömas faderskap om han inte själv vill. Men han vill trots det inte vara med längre.
En FNB-artikel rapporterar om att de här befruktningarna med donerade könsceller kommer att avbrytas eller läggas ner helt på de stora universitetscentralsjukhusen. På spermabanken i Åbo har donatorerna minskat från ett 20-tal till några enstaka.

När lagen stiftades var inte det här den stora frågan. Det debatten gick het kring var vilka som skulle ha rätt till assisterad befruktning. Man ifrågasatte såväl ensamma kvinnors som lesbiska pars rätt till behandling. I ett tidigare skede fanns det en majoritet i riksdagens lagutskott som ville utesluta de här grupperna. Den gången, för fyra år sedan, drogs lagförslaget tillbaka.
Men det kom igen och vi fick samma diskussion om vem som har rätt att få barn. Visst diskuterades också donatorernas rätt eller inte rätt till anonymitet, men det ansågs att barnets rätt att få veta sitt ursprung vägde tyngst.
Den lag vi nu får tillåter assisterad befruktning för alla grupper av kvinnor. Och kräver att donatorn är registrerad.

Lagen är det inga stora fel på. Allas rättigheter tillgodoses. Alla kan få assisterad befruktning och diskussionen om vem som duger till mamma och vem inte har ebbat ut. Bra är det, så osaklig som den var. Så länge ingen bekymrar sig om vem som skall ha rätt att få barn på naturlig väg så finns det ingen anledning att sätta stopp för dem som verkligen längtar efter barn.
Barnets rätt tillgodoses såtillvida att barnet i vuxen ålder kan få veta namnet på donatorn. Och donatorns rätt beaktas på sätt och vis också. Donatorn kan låta bli att ställa upp och då finns det inget barn som kan ta kontakt senare.

Det är precis vad donatorn nu gör. Och det kan inte ha kommit oväntat för någon som haft med saken att göra. Att ge ifrån sig sperma till en spermabank måste vara något helt annat än att avla ett barn, även om slutresultatet kan bli det samma.
Det finns möjlighet att importera sperma, det görs redan i dag från Danmark. Men inte heller importerad sperma får användas om inte donatorerna är registrerad, vilket de oftast inte är i Danmark Det finns inget krav på det i dansk lag.
Den begränsade tillgången kan driva upp priset på importerad sperma. Däremot får man inte betala för inhemsk sperma eller äggceller. Det enda lagen tillåter är ersättning för direkta utgifter och eventuell smärta.

Allt detta har också en annan konsekvens. När par vid assisterad befruktning tidigare har kunnat välja donator som utseendemässigt inte avviker väldigt mycket från någondera föräldern, många vill ju gärna att barnet skall vara litet likt dem själva, så finns i dag väldigt litet att välja på. Men det är i sig ett mindre problem för dem som väldigt gärna vill ha barn.
Att donatorerna plötsligt är borta kan vara tillfälligt. Det tar tid att vänja sig vid nya saker och i det här fallet handlar det om omvälvande nya saker.
En del donatorer kanske aldrig kommer tillbaka, men det kan dyka upp nya i deras ställe. Nya donatorer, som inte ryggar för tanken att det i framtiden ringer på dörren och en vilt främmande människa glatt säger ”hej pappa”.