DELA
© Nya Åland
Foto: Jonas Edsvik

Nu krävs krafttag för ungas psykiska hälsa

Vi har inte råd att inte satsa kraftfullt på barn och ungas psykiska och fysiska hälsa.
Förra veckan veckan publicerades en rapport med alarmerande siffror från Socialstyrelsen i Sverige. Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10–17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18–24 år, är ökningen närmare 70 procent.

Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18–24 år.

Siffrorna pekar åt samma håll i hela Norden.

Det är framför allt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen av den psykiska ohälsan, och eftersom antalet nya sjukdomsfall ökar och även tenderar att bli mer långvariga kommer ökningen inte att mattas av den närmaste tiden.

Även om psykisk ohälsa är vanligare bland de som har särskilt svåra psykosociala förhållanden är det allt fler från hela ungdomsgruppen som omfattas av den här ökningen, säger Peter Salmi utredare på Socialstyrelsen angående rapporten.

I takt med att den psykiska ohälsan ökat har också förskrivningen av olika antidepressiva läkemedel ökat i Sverige. Andelen som behandlas med läkemedel efter att ha blivit sjuka har ändå varit oförändrad de senaste tio åren. Av de som påbörjar en behandling med psykofarmaka är det ungefär en av fem som fortsätter behandlingen i minst tre år.

En tidig upptäckt och diagnostisering, där olika former av psykologisk behandling sätts in tidigt skulle kunna ersätta läkemedelsbehandling för vård vid depression och ångest enligt Peter Salmi.

Barn och unga vuxna som tidigt får psykiatriska diagnoser som depression och ångestsyndrom riskerar att bli sjuka under lång tid och då ökar också risken för självmordsförsök och självmord. Bland pojkar i åldern 10-17 år med depression och ångestsyndrom är självmord 25 gånger vanligare jämfört med pojkar i samma ålder som inte fått någon psykiatrisk diagnos.

Barn och unga med psykisk ohälsa orkar sällan tillgodogöra sig vanlig skolundervisning och det påverkar i förlängningen förmågan att tillgodogöra sig högre studier. Vilket i sin tur kan leda till svårigheter att komma ut i arbetslivet och ökar risken för utslagning.

Forskningen har inga säkra svar på varför den psykiska ohälsan ökar. Det kan delvis ha att göra med en ökad medvetenhet och att fler vågar berätta. Men det kan inte vara hela förklaringen. En del av svaret måste ligga i barn och ungas miljö och det måste samhället nu ta itu med.

På Åland har det varit svårt att tillsätta alla tjänster som skolpsykologer och skolkuratorer. Köerna till barn- och ungdoms psykiatrin är långa idag på Åland liksom i våra närregioner. Vad beror det på? Är löneskillnaderna för stora mellan offentlig och privat sektor? Utbildades det för få psykologer och läkare med inriktning på barn och unga?

Det finns många fina satsningar på barn och ungas fysiska och psykiska hälsa på Åland. Föreningen Ung resurs med Katapult och ungdomshuset Boost är lysande exempel. I nästa års budget finns 50 000 euro specifikt på ungas kreativitet och hälsa, men det räcker inte långt.

Det vi i dag satsar på barn och ungas fysiska och psykiska hälsa vet vi att vi tjänar in i framtiden. Det vi inte nu satsar på barn och unga blir mångfalt dyrare om 20 år.

Det finns inga enkla lösningar, men det är avgörande att vuxna hinner och orkar bygga upp nära och goda relationer med barn. Barn och unga måste få av vår tid och uppmärksamhet.

Hjalmar Gullberg skrev om detta redan 1905 i romanen Doktor Glas: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”