DELA
© Nya Åland

Nu får vi godissmuggling som följd av skatt?

Hur mycket sötsaker och choklad konsumerar du per år? Eller per dag? Och hur mycket läsk? Blir det mindre om priset stiger?
På den sista frågan svarar många nej, men nu införs, återinförs, tydligen accisen på sötsaker.
Inom EU konsumeras i snitt drygt 8 kilo choklad och sötsaker per person och år. I Finland kommer man upp i 13,5 kilo. I Sverige 17 kilo.
Regeringen Vanhanen har tidigare fattat ett principbeslut om att återinföra skatt på sötsaker och statsministerbytet påverkar inte det beslutet. Tidpunkten satts till årsskiftet.
Då införs en skatt på 95 cent per kilo på godis, glass och motsvarande produkter. Samtidigt höjs accisen på läsk från 4,5 till 7,5 cent per liter.
Skatten motiveras med att konsumtionen av sötsaker har ökat kraftigt och att det är illa för folkhälsan. Stor konsumtion påverkar barnens tänder, leder till fetma och risk för diabetes.
Dessutom är socker någonting som kroppen inte behöver, åtminstone inte utöver det vi får i oss så att säga på naturlig väg via frukt och olika livsmedel.

Samma skatt har diskuterats i Sverige. Fem forskare gick i våras ut i en debattartikel och efterlyste skatt på socker, men den svenska regeringen är inte intresserad. Till skillnad från forskarna anser man att skatten inte har någon effekt.
Det beror antagligen på hur hög eller låg den är.
Svenska regeringen hänvisar till Danmark, där man har skatt på sötsaker men fortfarande har en hög konsumtion i klass med den i Finland.
Men utan skatt skulle den kanske vara lika hög som i Sverige, vem vet?
Hur mycket är 13,5 kg på ett år? Det är 260 g i veckan. En medelstor chokladkaka. Eller, noggrant räknat, 37 g per dag.
Det låter inte som några jättelika mängder, men det är alltså utöver det socker vi får i oss via maten – socker i kaffe och te, kaffebröd, frukt och bär, desserter. För att inte tala om frukostflingor.
.Dessutom måste vi komma ihåg att väldigt många är väldigt återhållsamma med godis av olika slag. Konsumtionen är långtifrån jämnt fördelad över befolkningen. Storkonsumenterna är med andra ord verkliga storkonsumenter.

Att godsaker inte är bra för hälsan lär ingen invända emot. Men tillverkarna är långt ifrån nöjda med det beslut som är på kommande. De befarar nämligen smuggling.
Om man utifrån kan ta in sötsaker till ett pris som ligger 95 cent lägre per kilo, då gör man det och säljer obeskattat. Och olagligt. En sådan grå import fanns enligt tillverkarna under den förra perioden med accis på sötsaker.
Att accisen upphävdes den gången berodde emellertid inte på smuggling utan på att den inte gällde xylitolprodukter, som anses vara bra eller åtminstone ofarliga för tänderna. EU lade sig i och skatten togs bort. Det här var för 11 år sen.

Att skatten nu återinförs är bra. Effekten är kanske inte så stor, men det ger en signal om att socker är en produkt som vi inte behöver, lika litet som alkohol och tobak.
Men det finns en märklighet i lagen, som man tydligen inte tänker rätta till, snarare tvärtom. Vi betalar redan nu skatt på läsk och den skall höjas vid årsskiftet. Till läsk räknas också mineralvatten. Utan minsta lilla gnutta socker. Och nu skall skatten införas också på så kallat naturligt vatten.
Där är det nog inte hälsoaspekten som talar utan behovet att få in pengar. 120 miljoner euro räknar man med att skatten skall ge totalt per år.
En viss liten rolighet från förr rättas emellertid till. Befriade från skatten är enligt gällande lag kakao- och kaffedrycker som innehåller mjölk. Den skattebefrielsen upphävs nu i ett mer postagrart tidevarv.

Harriet Tuominen

harriet.tuominen@nyan.ax