DELA

Nu diskuteras en sänkning av matmomsen

Hur skulle det smaka med 5 procent billigare maträkning?
I regeringsförhandlingarna diskuteras en sänkning av matmomsen och de som har insyn räknar med att sänkningen förverkligas. Däremot är det litet osäkert när.
Matmomsen i Finland är 17 procent. En jämförelse med ett dussin andra EU-länder visar att vi ligger högt. I Danmark är matmomsen 25 procent, i Estland 18. Men sedan rör vi oss på nivåer mellan 9 och 0.
Det är alltså inte väldigt sökt att föreslå sänkt moms och ännu mindre sökt att förslaget kommer från centern, som räknar en stor del av våra livsmedelsproducenter till sina anhängare. Från regeringsförhandlingarna rapporteras att förslaget seglar i viss medvind. Centern har stöd av svenska folkpartiet och de andra har litet svårt att gå emot. Det är inte populärt att säga nej till billigare mat.
Motargumentet har varit att man inte vet hur stor del av sänkningen som kommer konsumenterna till del. Rätt många befarar att sänkningen äts upp av mellanhänderna. Eller att priserna inom kort har höjts till den tidigare nivån, vilket fortsättningsvis betyder att pengarna går i producenternas, mellanhändernas och köpmännens fickor. De må vara värda pengarna, men det är inte det momssänkningen är till för.

Hur mycket pengar rör det sig om? Är 500 euro i månaden en realistisk summa för en medelstor familj? Om momsen sänks från 17 till 12 procent så sjunker matkostnaden till 479 euro. Inbesparingen blir 250 euro per år. Man blir inte rik på det, men kan kanske unna sig något extra ibland.
Vad den sänkta momsen betyder för statens kassa har inte redovisats. Det är kanske väl tidigt att presentera konsekvenserna av något som man ännu inte har kommit överens om officiellt.

De gröna är inte helt pigga på att sänka matmomsen generellt, men kan tänka sig att sänka den på hälsosam mat.
Det låter bra. Hög moms på socker, läsk, feta bakverk, feta korvar, vitt bröd … Var drar man gränsen? Vad är hälsosamt, vad inte?
Fet fisk är hälsosam, för vi mår bra av fettet. Men fet fisk är också den som drar åt sig mest av farliga föroreningar. Hög eller låg moms?
Grönsaker skall vi äta mycket av. Tomater, gurka, olika slags kål, sallader, bönor, morötter. Visst. Men får de besprutas? Kan man göra skillnad på holländska eller spanska tomater och de som odlas här hemma och som kräver mindre av bekämpningsmedel? Eller skall momssänkningen gälla enbart ekologiskt odlade produkter, ekologiskt kött, ekologisk mjölk?
En momssänkning på de ekologiska produkterna skulle inte alls vara dum, det skulle jämna ut prisskillnaden som nu får många att köpa konventionellt odlade produkter. Men det är ju inte det momssänkningen är tänkt för utan avsikten är att maten skall bli billigare.
Att differentiera momsen på basen av vad som är hälsosamt och vad inte, blir lika svårt som att inom sjukvården sätta en hög avgift på dem som orsakar sin ohälsa själva.

En opinionsmätning i mars visar att 85 procent av finländarna vill ha sänkt moms på mat. En färsk mätning i Sverige, där matmomsen redan är 12 procent, visar att en majoritet vill ha sänkning också där.
Resultatet är inte överraskande. Blir man tillfrågad om man vill ha sänkta utgifter så ligger det väldigt nära till hands att svaret blir ja. Om det så att säga inte kostar någonting.
Men så kommer detta med mellanhänderna, som kanske äter upp sänkningen, vilket i praktiken betyder att priserna höjs. På centerhåll har man i förhandlingarna försäkrat att 80 procent av sänkningen kommer konsumenterna tillgodo. Med vilka garantier?
Ett spontant förslag, när en eventuell momssänkning diskuterades här på redaktionen var att man, åtminstone under en försöksperiod, skulle bibehålla priserna som nu och så skulle momsen dras av i kassan. Då kan alla vara säkra på att få del av skattesänkningen.
Med tanke på hur avancerade kassasystem butikerna har i dag så kunde förslaget mycket väl gå att genomföra.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax