Nu börjar det hända
Jomalas förslag om en kommunsammanslagning är intressant ur flera perspektiv.
En riktig högoddsare. Det skulle de flesta spelbolag nog ha klassat alternativet att Jomala, med Centerns Harry Jansson i spetsen, föreslår en kommunsammanslagning.
Men som Nya Åland kunde berätta i onsdagens tidning föreslår Jomalas kommunstyrelse, med Jansson i spetsen, att Jomala, Eckerö, Hammarland, Lemland och Lumparland slås samman.
Om det blir något av förslaget återstår att se. Hur de övriga kommunerna ställer sig till frieriet är ännu inte klart.
Tanken är ändå inte omöjlig. Förslaget följer kommungränserna för Södra Ålands högstadiedistrikt, ett samarbete som har långa anor. Den prestigetävling som finns mellan Jomala och Mariehamn finns inte alls mellan Jomala och de övriga kommunerna. En stark landsortskommun med Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland bäddar också för att Jomala inte inom en nära framtid behöver bekymra sig över att slås samman med Mariehamn.
Varför kommer förslaget just nu?
Helt överraskade borde vi kanske ändå inte vara. Inför lagtingsvalet 2015 sade Jansson att han kunde tänka sig en ny kommunstruktur med sex kommuner – om han själv fick välja.
Genom förslaget går Centern nu från att endast säga nej till att understöda ett förslag. Det är mycket välkommet. Nej-nej-nej-politiken har aldrig fungerat särskilt bra om man vill framstå som ett ansvarstagande parti.
Att ålänningarnas stöd för sammanslagningen ökar påverkar också Centern. Enligt Åsubs senaste undersökning är drygt 2/3 av den åländska befolkningen för sammanslagningar.
Just nu finns det också pengar att tjäna. För att kommunerna ska börja utreda sammanslagningar har landskapsregeringen utlovat pengar till dem som börjar. Blir den nya kommunen som Jomala nu lägger fram verklighet väntar en saftig morot på 3,8 miljoner euro till den nya kommunen.
Den främsta anledningen är ändå landskapsregeringens klara linje i frågan. Landskapsregeringen har, med kommunministern Nina Fellman (S) i spetsen, varit mycket tydlig från start: den åländska kommunstrukturen behöver göras om oavsett hur mycket Centern protesterar. Nu har Centern insett att man måste anpassa sig efter de rådande omständigheterna.
Under de närmaste veckorna har landskapsregeringen lovat leverera besked om hur man går vidare med kommunstrukturen och hur man ställer sig till de nya initiativen.
Just nu pågår flera sammanslagningsprocesser. Längst har Finström-Geta-Sund kommit. Det tog själva initiativet. Men utan landskapsregeringens tydliga signal hade förmodligen inte alla dessa initiativ tagits fram. Med tiden har också fler och fler kommunrepresentanter mjuknat upp för tanken då olika alternativ laborerats fram och tillbaka under seminarium, samtal och workshopar.
Landskapsregeringens insats för att få i gång processen har alltså varit viktig. Men den stora frågan nu är hur den ska hantera kommunernas egna förslag. Det blir ingen enkel ekvation.
Erfarenheten visar att kommunsammanslagningar brukar gå bättre om de sker på frivillig väg. Kommunernas egna förslag ska inte underskattas. Att de är med på tåget ger också hela processen en större legitimitet.
Landskapsregeringen har uttryckligen sagt att den nya kommunkartan måste stärka hela Åland, inte bara vissa kommuner. Men långtifrån alla kommuner är med i de förslag som nu bubblar upp. Hur ska man göra om frivilliga samarbeten växer fram, men de kommuner som är i störst behov av en sammanslagning inte ingår?
Frågan är också hur de tre regeringspartierna ställer sig till kommunernas initiativ. Är alla regeringspartier beredda att köra över kommunerna om man inte kommer fram med en heltäckande lösning?
En kommunreform löser långtifrån alla problem och många frågor kan lösas på helt olika sätt. Därför Åland skulle vara förtjänt av en mindre polariserad diskussion och flera sakargument. Förhoppningsvis kan vi se fram emot det nu.
Tänk om politikerna plötsligt erbjuder två kommunstruktursförslag? Ett som kommunerna själva tagit fram och ett som landskapsregeringen tagit fram. Det hade varit en intressant vändning.
