Normativa lagar kan stoppa våldtäkter
De nya lagförslagen kommen förmodligen inte leda till flera fällande domar. Men på sikt kan normativ lagstiftning leda till minskat sexuellt våld om man samtidigt också satsar på attitydförändrande arbete.
I veckan överlämnade sexualbrottskommittén i Sverige en 600-sidig rapport till justitieminister Morgan Johansson (S) med flera färdiga förslag om hur den svenska sexualbrottslagen skulle kunna förbättras.
Rapporten är både efterlängtad och välkommen. Under de senaste åren har flera fall av friande våldtäktsdomar skapat hetsiga debatter och ökat opinionen för hårdare straff och för att flera förövare borde dömas både i Finland och Sverige. En del av fallen har hänt på färjorna som går till Åland.
En av de bästa delarna med rapporten är att den kommer fram till att det inte ska krävas våld eller ens ett nej från offret för att den misstänkte ska kunna dömas. Det krävs ett ja, eller ett aktivt deltagande från båda parter och underförstådda samtycken godtas inte. Rapporten förordar också att våldtäktsbegreppet slopas eftersom det kan ge en bilden av att den misstänkte måste ha använt våld för att det ska vara en ”riktig” våldtäkt. Det är bra att kommittén tar upp ordvalet eftersom ordet våldtäkt riskerar att cementera den föråldrade bild av att en kvinna måste kämpa sig blodig och skrika för att det ska vara frågan om en våldtäkt.
Kommittén är också mycket tydlig med att den nya lagstiftningen knappast kommer att leda till flera fällande domar. Tvärtom konstateras det att andelen fällande domar kan bli färre eftersom flera kvinnor kanske anmäler brott med hopp om att den nya lagstiftningen ska öka chanserna för en fällande dom.
Men trots att det finns en risk för att en ny lagstiftning inte lever upp till de höga förväntningar som allmänheten har på den är det otroligt viktigt med en normativ lagstiftning som på sikt kan minska det sexuella våldet.
Ett motsvarande exempel på normativ lagstiftning är kroppslig barnaga som förbjöds 1983 i Finland Innan lagen trädde i kraft godkände hälften av finländarna barnaga. År 2014 var understödet endast 15 procent.
Just nu pågår en undersökning om finländarnas allmänna rättsuppfattning på Helsingfors universitet. Det är justitieministeriet som beställt undersökningen som ska ligga som grund för om den finländska strafflagen, där sexualbrottslagen ingår, ska uppdateras. Rapporten blir färdig 2017.
I undersökningen ligger ett stort fokus på om straffens längd motsvarar allmänhetens rättsuppfattning. Det kan vara intressant information, men då det gäller sexualbrott är hårdare straff inte det enda som krävs. För att attityderna ska ändra räcker det ändå inte bara att ändra lagen och strängare straff. Det behövs både utbildningssatsningar inom polisen, vården och rättsväsendet och informationskampanjer i skolor. Regeringen Sipilä får gärna snegla på den svenska rapporten.
