DELA
© Nya Åland

Nästa stadsdirektör en övermänniska?

När stadens frontgestalt ska bytas ut lämnas inget åt slumpen. Önskemålen i jobbannonsen är dubbelt så många som när stadsdirektörstjänsten senast utlystes.
Sökandet efter nästa stadsdirektör pågår som bäst. En kommitté med representanter från alla politiska partier har fått i uppdrag att vaska fram ”rätt” namn.
Sedan är det stadsstyrelsen som ska lägga fram ett förslag inför stadsfullmäktige. När Nyan förra veckan ringde runt till ledande stadspolitiker var det ingen som ville, eller kunde, spekulera i frågan. Den 30 september ska ansökningarna vara inne och namnen på de sökande blir offentliga. Då kommer diskussionerna att ta fart på allvar, både i massmedierna och i stadshuskorridorerna.

De formella kompetenskraven för tjänsten är tre till antalet: avlagd slutexamen vid universitet eller högskola, förtrogenhet med kommunal förvaltning och ”i praktiken visad god ledarförmåga”. Betydligt mer intressant är det att fördjupa sig i de övriga kriterierna. Stadsdirektören ska vara en engagerad frontgestalt: dynamisk, inspirerande och kommunikativ, förändringsorienterad och kreativ, öppen, utåtriktad, lyhörd och representativ – och så vidare.
Jobbannonsen illustrerar tydligt hur synen på ledarskapet utvecklas. Det räcker inte längre med kunskap och kompetens inom området. Det spelar ingen roll om du kan samtliga paragrafer i kommunallagen utantill om du inte också är en bra ledare. Eller för att använda en maritim liknelse som passar stadens profil: Om Mariehamn är skutan så är stadsdirektören skepparen, tjänstemännen besättningen och invånarna i Mariehamn passagerarna. Stadsdirektören måste veta vart båten är på väg och vilka grynnor som döljer sig längs vägen. Ju mer han eller hon kan engagera besättningen och få den att samarbeta, desto snabbare nås målet.

Stadsdirektören ska gärna driva frågor själv, inte bara göra det som landar på arbetsbordet. Samtidigt är han eller hon en kugge i den demokratiska processen och arbetar i en politiskt styrd förvaltning. Saker och ting tar tid att genomföra. Det måste få ta tid. Vart fjärde år är det val och nya politiska viljor att ta hänsyn till. Det gäller att vara diplomatisk.
På posten befinner man sig i ett ständigt korsdrag mellan olika intressegrupper: politiker, anställda, invånare och näringsliv. Stadsdirektören får absolut inte vara konflikträdd. Samtidigt som han eller hon ska vara lyhörd mot politikerna krävs det också en hel del mod. Politikerna ska sätta upp vilka mål förvaltningen ska jobba mot – inte lägga sig i hur tjänstemännen jobbar. Fungerar det inte är det stadsdirektören som ska sätta ner foten och markera var gränsen mellan det operativa och det politiska går.

Avgående stadsdirektören Bjarne Pettersson har flera goda egenskaper som man kan hoppas att också efterträdaren besitter. Han är saklig och hade redan när han tillträdde stor erfarenhet av kommunal förvaltning. Dessutom har han visat en öppen inställning gentemot massmedia och offentlighet. Den politiska fingertoppskänslan är god, han arbetar på ett sätt som stöder det politiska arbetet.
Samtidigt är Pettersson en man av den gamla byråkratiska skolan. Han gör det som politikerna vill, gör det bra till och med, dock har han inte gjort sig känd som en drivande kraft inom förvaltningen. Det betyder inte att Bjarne Pettersson kan beskyllas för att vara en bromskloss – han har helt enkelt hållit en låg, ganska anonym profil. Av ansökningskriterierna att döma vill stadens ledning nu ha en ny, mer utåtriktad, frontgestalt på stadsdirektörsstolen.

Stadsstyrelsens vice ordförande Folke Sjölund (Lib) påpekar i en artikel i torsdagens Nyan att det är en idealbild av nästa stadsdirektör som finns i annonsen. Han tror att det är svårt att hitta någon som uppfyller alla önskemål.
Säkert är det så. Men det är klokt av rekryteringsgruppen att redan från början vara så tydlig med vilka egenskaper man efterlyser hos den person som ska leda stadens arbete under sju år.

annika.kullman@nyan.ax