DELA
© Nya Åland

När näringslivet talar gör man det tydligt

Ett klart budskap, det har Ålands handelskammare i sitt nya program. Och man vill gärna delta i samhällsdebatten.
Allt är politik, också det som inte är det.
Ålands handelskammare har förstått det, och tagit steget fullt ut ur den samhällspåverkande garderoben. Det är alldeles utmärkt. Naturligtvis har det alltid varit så att höga representanter för det åländska näringslivet har utövat makt i form av påtryckningar och lobbyarbete, men mera i det fördolda, mera genom nätverk och man till man.
Tycka vad man vill om själva budskapet i handelskammarens nya program, men själva tanken att tydligt och genomtänkt delta i samhällsdebatten och som organisation flagga för gemensamma åsikter från näringslivshåll, är naturligtvis bra. För det mesta är det politiker och journalister som har makten att benämna och använder den, medan andra som har åsikter håller dem under täcket eller i garderoben för att inte riskera att bli motsagda eller uthängda för sina åsikter.
I handelskammarens styrelse är det de tunga gubbarna som talar med en mun, vilket naturligtvis gör att också politiker särskilt under ett valår lyssnar.

Vad är det då handelskammaren vill få sagt? Till stor del är det klassisk, näringslivsvänlig högerpolitik. Lägre skatter, mindre byråkrati, mer frihet. Det är det förväntade.
Det intressanta är kringresonemangen, till exempel kring åländsk beskattningsbehörighet. Där säger handelskammaren att det är allt eller inget som gäller. Antingen ska Åland ta över hela beskattningssystemet, vilket man anser vore det bästa, eller inget alls. Dubbla system vill man inte ha, eftersom det blir för mycket krångel.
Inom en förutsebar framtid kommer det inte att ske. Finlands nyvalda riksdag kommer inte att ge nycklarna till ett potentiellt skatteparadis inom landets gränser. Bättre alltså att släppa den frågan, eller?

Handelskammaren deklarerar sin ståndpunkt att en kommunsammanslagning bör genomföras innan den blir påtvingad, det vill säga innan kommunerna går bankrutt. Inget hymlande där inte, och inget om immateriella och känslomässiga värden.
Kommunernas framtid blir säkert en av de stora valfrågorna i höstens lagtingsval, där man nu börjar urskilja två sidor som går lite på tvärs mot den sedvanliga höger-vänster-axeln.

Liberalerna och centern förenas i ett nej till kommunsammanslagningar, mer eller mindre kategoriskt. I stället vill man se mer överföringar från landskapet till kommunerna, och fler uppgifter som landskapet övertar i sin helhet, som Medis.
Socialdemokraterna och Frisinnad samverkan är beredda på en förändring och på sammanslagningar. Kanske kan man säga att det är de två huvudsakliga stadspartierna mot de partier som är starkare på landsbygden.

Åter till handelskammaren, där man också vågat sig på ett inlägg i språkdebatten, ett mycket befriande sådant. Enligt ordförande Edgar Wickström och vice ordförande Lennart Isaksson är kraven på kunskaper i finska ingalunda överväldigande från näringslivets sida. Det går visst att få jobb fast man inte behärskar det andra hemska till fullo.
Intressant, och väldigt väl tajmat inför språkdebatten i lagtinget där ett flertal partier ser stora problem med en förfinskning av det åländska näringslivet.
Vem har rätt, de som anställer och driver företagen eller de som har ett val att vinna på att måla upp ett allvarligt hot mot åländskheten?

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax