DELA
© Nya Åland

När jorden inte längre är ett produktionsmedel

Annat samhälle bär fram mot annan lagstiftning.
På Åland talas tiotals olika språk. Här bor folk som är födda i Estland, Iran, England, Pakistan, USA, Chile, för att bara nämna några. Det är svårt att hitta en ålänning som inte någonstans i de närmast föregående generationerna har en finsk, finlandssvensk eller svensk förfader eller -moder.
Det är knappt så urålänningen existerar, ni vet den där som bott på samma ställe i generationer och i rakt nedstigande led kan bevisa sin härkomst till yngre medeltiden. Människans minne är så kort att saker glöms bort medan de ännu existerar, ja till och med medan de pågår. Det är därför politiska memoarer är så intressanta, för att de beskriver en process vi efter bara en mycket kort tid minns bara resultatet av.
Det åländska samhällets förändring från ett i huvudsak agrart samhälle till dagens moderna verklighet är en resa som gjort ont. Mycket har gått förlorat, också sådant som vi inte vet att vi mist. Saker är självklara när de existerar, när de är borta finns bara en vag känsla av tomhet. Den åländska erfarenheten är på intet sätt speciell, samma sak har ju hänt på andra ställen, men den är unik för oss.
Så vad vet vi?

Låt mig ta fasta på en sak, nämligen vårt förhållande till jorden. Förr hade jorden sitt värde som själva grunden för status, välfärd och överlevnad. Den värderades närapå över allt annat för att jorden var människans plats på den.
Allt detta återspeglas i lagstiftningen. Vår hembygdsrätts- och jordförvärvslagstiftning handlar om att skydda platsen, utkomstkällan, grunden för det åländska välståndet, och man utgår i stort sett från att människan är bofast. Därmed är också språkskyddet i sin praktiska utformning kopplat till platsen och jorden, inte till människan.

I dag reser människor i tanke och språk över hela världen på några sekunder. Vilka intressen du än har finns det en gemenskap på nätet där du kan träffa andra som tänker precis som du. Gillar du en viss musik, en hundras, att handla med aktier, ett visst spel – visst. Världen är öppen. 24 timmar i dygnet, alla dagar, alla årstider.
Ingen bryr sig om vilken mark du står på eller om du äger den, ingen bryr sig om vilket språk du pratar, bara du gör dig förstådd. Oddsen är låga för en nätpidgin-engelska.

I denna nya värld, vad betyder Åland, den geografiska platsen? Det är inte längre värdefullt på samma sätt att äga marken som produktionsmedel. Att vara bonde med egna åkrar var förr något fint. Nu är bilden av den självständiga bonde inte längre positivt laddad, och många undrar vad man riktigt ska göra med allt det där som finns mellan sommarstugetomterna.
Relationerna och hierarkierna i vårt samhälle är frikopplade från jordägandet, om det nu inte är så att man lyckats i fastighetsspekulationer och ser den åländska jorden som tomtmark.

Ok, tänker ni. Var är slutsatsen? Jo, att vår lagstiftning kring hur jord ägs och används är ur fas med tiden. Juridiskt och kanske också känslomässigt har jorden sitt värde genom den avkastning den kan ge. I realiteten ligger värdet i dag i hur jorden kan exploateras för boende och rekreation.
Huruvida detta är bra eller dåligt är irrelevant. Det är så. Förr eller senare kommer en förändring i lagstiftningen som bättre svarar mot dagens verklighet.

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax