När den grå ekonomin växer snedvrids konkurrensen
Finland har haft ett gott rykte som ett av världens minst korrumperade länder. Men frågan är om inte bilden av landet där man arbetar hårt och ärligt håller på att naggas i kanten. När den grå ekonomin växer snedvrids konkurrens och arbetsmoralen undermineras.
Ett grundelement i ett icke-korrumperat och rättvist samhälle är att alla behandlas lika, att myndigheter och beslutsfattare inte gynnar särintressen, men också att konkurrensen inom näringslivet fungerar och företagen arbetar på jämbördiga villkor. Diskussionen om det senare har nyligen fått nytt bränsle av debatten kring villkoren för användandet av utländsk arbetskraft och utländska underentreprenörer. Men problemet är betydligt mera omfattande än så.
I slutet av november publicerades resultat ur det granskningsprojekt med inriktning på byggbranschen som skatteförvaltningen inledde 2008. Resultaten är häpnadsväckande. Och oroande. Vid vart tredje granskat företag fann man oegentligheter.
Hos landets företag inom byggbranschen fann man under perioden löneutbetalningar på sammanlagt 128 miljoner euro som gjorts utan skatteinnehållning. Det har – enligt uppgifter i finska Yles nyheter – handlats med kvitton för 64 miljoner euro och betalats ut mörkade dividender på 47 miljoner euro. Under det senaste året har redan uppdagats över 41 miljoner euro i svarta löneutbetalningar.
Bland annat genom påhittade kvitton och felaktiga verifikat skaffar sig företagare möjlighet att stoppa pengar i egen ficka och betala ut svarta löner till sina anställda.
Granskningen har sammanlagt gällt ett par tusen företag och i så många som vart tredje har man funnit inslag av det som går under beteckningen grå ekonomi. Mest förekommer det oklarheter bland företag som verkar i de södra delarna av landet och vanligast var fusket inom mindre företag.
Användandet av utländska underentreprenörer och utländsk arbetskraft är en del av problematiken, även om det är skäl att notera att fusket är långt mera utbrett än så. Ett förslag som aktualiserats och som enligt många bedömare ganska effektivt kunde rätta till åtminstone en del av snedvridningen är att få till stånd en obligatorisk registrering av utländsk arbetskraft. Då skulle man på ett enkelt sätt kunna följa upp om det betalas in någon skatt på lönerna. Men projektet visar också att det behövs mera resurser för en fortgående granskning – inte bara av byggsektorn utan också andra branscher.
Att den grå ekonomin tvättas så vit som möjligt är viktigt för arbetstagare vars jobb hotas när det finns sådana är beredda att arbeta svart. Dessutom brukar brister i arbetarskyddet och överträdelser av arbetstidslagstiftningen gå hand i hand med utbetalningen av svarta löner. Men lika viktigt är det naturligtvis att ärliga företagare får konkurrera på jämbördiga villkor och inte förlorar entreprenader till dem som sysslar med skumraskaffärer.
Säkert är att arbetsmoralen hos både företag och arbetstagare undermineras om ingenting görs för att stävja fusket.
