DELA
© Nya Åland
Foto: Erkki Santamala

När barn blir symboler

Barn ska inte behöva stå i centrum på ett slagfält där debatten rasar. Barn bör skyddas extra mycket och ska inte användas i företagskampanjer på sättet som Åhlens gjort.
Ett barn har blivit måltavla för den rasistiska nätpöbelns hatiska kommentarer för att han lånat ut sitt ansikte till en reklam som ska kränga ett vitt nattlinne och en guldglimmande luciakrona. Anledningen? Att han har en mörkare hudton än en etnisk svensk.

Det viktiga först. Till syvende och sist handlar det om ett barn. Ett barn under skolåldern. Och en tradition som är ämnad att ljusa upp under årets allra mörkaste period. Att det inte är möjligt i Sverige i dag är djupt tragiskt. Varken mer eller mindre.

Hur stor mobben var är oklart. Men den är ett tydligt tecken på att högerextrema krafter har varit väldigt duktiga på att använda nätet för att sprida sitt budskap. I det aktuella fallet skrevs hundratals kommentarer inom några timmar. Någon folkstorm var det inte frågan om eftersom det handlade om kring 300 kommentarer. Det är viktigt att inte överdriva antalet eftersom det ger en bild av att rasisterna är fler än de egentligen är.

Men oavsett hur många de var är det fullständigt oförsvarbart.

Grundproblemet är varken Åhlens agerande eller mediernas rapportering, även om det finns flera anmärkningsvärda punkter. Problemet är rasismen som blir allt öppnare i samhället.

Med bakgrund mot det är det väldigt oklart hur Åhléns tänkte. För det måste de ha gjort. Stora företags reklamkampanjer är alltid genomtänkta till mikronivå. Varenda hårstrå ska ligga rätt. Med tanke på det är det anmärkningsvärt att företaget inte kommit med någon förklaring om hur man tänkte.

Det enda försvaret företaget hittills kommit med är att de inte insett att samhällsklimatet var så beskaffat att de måste ha någon som modererar Facebook-kommentarer dygnet runt (Sveriges Radio 10.12). Vilken sten de befunnit sig under de senaste året kan man fråga sig. Lucia har i flera sammanhang väckt stora reaktioner i andra sammanhang. Det senaste exemplet var en 14-årig flicka som fick utstå hat och hot för att hon 2012 bar en luciakrona. Sedan dess har klimatet på nätet bara polariserats ännu mer.

Att barn blir symboler och spottkoppar i rasistiska debatter är inget nytt. De senaste exemplet är den treåriga syriska pojken Alan Kurdi som drunknade i Egeiska havet och spolades upp en turisk strand. Bilden spreds över hela världen. Inte ens en död treåring hindrade de rasistiska kommentarerna. Ett snart 60 år gammalt exempel är de nio barn som bildade Little Rock Nine och blev symbolen för afroamerikaners rätt att gå i vitas skolor (googla på Little Rock Nine för att se filmerna med den vita lynchmobben av välklädda män och kvinnor).

Rasism är en av vår tids viktigaste frågor. Den ska stötas, blötas och ju fler företag som tar ställning mot rasism desto bättre. Men i det samhällsklimat som nu råder är det svårt att försvara Åhlens agerande eftersom det, medvetet eller omedvetet, utsatt ett enskilt barn. Kunde man ha väckt debatt om rasism på något annat sätt så att barnet hade sluppit bli föremål för en nationell debatt med hatiska inslag? Ja. Det finns en mängd olika sätt att väcka frågan utan att använda ett enskilt barns ansikte.