DELA
© Nya Åland

Myten om den lycklige bonden

80 procent av finländarna upplever sig vara ganska eller mycket lyckliga, enligt en ny rapport från Näringslivets delegation Eva. Undantaget är ungdomar och jordbrukare.

Det är en varningsklocka som bör tas på allvar.
Siffrorna liknar resultaten från den förra lycko-undersökningen som gjordes 2004. De riktigt lyckliga finländarna utgör 15 procent av befolkningen, men sinnena i topp skuggas av sinnena i botten. Drygt 17 procent av finländarna upplever sig vara olyckliga. Nedstämdheten korrelerar med svårigheter att försörja sig och föga förvånande uppger 40 procent av de arbetslösa att de är olyckliga. Men också ungdomar och jordbrukare säger sig vara olyckligare än tidigare.

I internationella jämförelser är Finland en återkommande förebild när det kommer till livskvalitet och lycko-index. Bland EU-länderna rankas finländare som det femte lyckligaste folket. Men den finska lyckan har nått en tröskel. Sverige har gått om i solskenspoäng och nu börjar även esterna knappa in. Det är fog att oroas över siffrorna. Speciellt oroväckande är den avtagande livsglädjen hos våra primärproducenter och våra ungdomar.

EVA säger att man ser en ”tydlig förändring” i de ovannämnda grupperna från den tidigare mätningen 2004. För ungdomarna är det svårt att hitta en entydig orsak. För jordbrukarnas del däremot är syndabocken numera välkänd. Den allt dystrare sinnesstämningen är en direkt effekt av den rådande jordbrukskrisen. Det är svårt att vara glad i en bransch som hänger på en skör tråd. Där räkningarna avlöser varandra och den ekonomiska ovissheten är stor. Man producerar mer och mer för mindre pengar, arbetsdagarna blir längre och arbetet mer betungande, både fysiskt och psykiskt.

SFP:s Mats Nylund sade till Yle inför förra veckans EU-krismöte, där jordbruksministrar från hela Europa samlades för att diskutera lönsamhetsnedgången, att Finlands bönder är inne i den största krisen sedan kriget. Under den finska regeringens interpellationsdebatt i juni där man debatterade den svåra situation som det finländska jordbruket befinner sig i, poängterade Kristdemokraternas Peter Östman att ifall inga konkreta åtgärder vidtas så kommer lantbruket att gå en konkursvåg till mötes, samtidigt som den finländska livsmedelsproduktionen körs ned.

Men vad betyder detta för jordbrukarnas hälsa?

Enligt en rapport från Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi & miljöpsykologi kan de höga arbetskrav och förväntningar som jordbrukarna ställs inför i kombination med låg kontrollmöjlighet och brist på socialt stöd leda till en dålig psykosocial arbetsmiljö, ökade stressnivåer, psykisk ohälsa, depression och, i värsta fall, självmord. Det är något som bör och ska tas på allvar.

Enligt Ålands producentförbund finns det stödsystem för att motverka depression och utbrändhet bland yrkesfolket och man försöker vara lyhörd för varningstecken.

Men i längden är situationen ohållbar. Det som behövs är politiska beslut. Krispaketet från EU upplevs närmast som ett hån mot den enskilde jordbrukaren och inga pengar landade på åkrarna i den finska regeringens tilläggsbudget i våras. Nu sätts hoppet till budgetförslaget i höst.

Pengar ger inte lycka. Men pengar är ett mått på uppskattning. Och det är det som bönderna saknar i en tid av oro och tumult.

I filmer, reklam och i litteraturen målas bilden av den lycklige, leende bonden upp. Det här riskerar bli en glansbild och Finland kan tappa mer än bara lyckopoäng om bönderna går in i väggen.