Mot våldet med mindre våld
En räddare och fördomsfullare värld.
Det blev resultatet av den 11 september 2001.
Nästan alla vi som var vuxna och medvetna den 11 september minns vad vi gjorde då.
Efter den 11 september har hemska saker inträffat, både terrorhandlingar och naturkatastrofer som skördat fler människoliv än just det terrordådet. Det har förts krig. Obeskrivlig ondska har regerat. Någon enstaka gång har godheten segrat.
Inget annat har dock upplevts så djupt symboliskt laddat som terrorhandlingarna den 11 september, och inget har orsakat en så grundläggande förändring i vårt sätt att tänka som detta.
Den 11 september visade oss att ingen i världen är trygg. Vi lärde oss att inte ens den rikaste och mäktigaste kan skydda sig mot en galning med en agenda. Vi lärde oss hur sårbart ett imperium är.
Tio år senare kan vi också konstatera att många på den globala arenan inte lärt sig ett dugg. Fortfarande möts våldet med våld. Fortfarande tror man att det går att resa vallar, murar och gränser och förskansa sig bakom dem för att känna sig trygg. Fortfarande är alla möjligheter stängda för vissa människor, och alla möjligheter öppna för andra, i vår gemensamma värld.
Det mest hoppingivande som hänt sedan den 11 september 2001 är reaktionerna på ett annat terrordåd på en annan plats, och den arabiska vårens försiktigt spirande utveckling.
När Norge drabbades av ett terrordöd riktat rakt mot demokratins hjärta, mot barn och ungdomar som ville vara med och bygga framtiden, då reagerade inte norrmännen som Bush-administrationens USA gjorde.
Jens Stoltenberg deklarerade inte krig mot terrorn. Norrmännen vägrade låta sig uppviglas till den spiral av kaos som är terroristens dröm.
Det som förenade nationen var inte hämnden, utan sorgen.
I arabvärlden händer saker nu som man för bara ett år sedan inte trott var möjligt. När vi tittar tillbaka på det som händer i dag kommer det att förefalla oss lika avgörande som Berlin-murens och kommunismens fall, och precis som då är det plötsligt folket som bestämmer sig, och som förändrar.
Kanske är det faktiskt så att det som händer i dag hade hänt tidigare om inte den 11 september 2001 hade cementerat och fördjupat motsättningarna mellan västvärlden och den muslimska världen. Kanske det var motsättningar som egentligen inte var verkliga annat än i den fanatiska terroristens svartvita värld.
Låt oss minnas, alltid, att den som låter sig ledas i våldets riktning av den som utövar våld, den har blivit lurad.
