Moderater och Socialdemokrater grälar ner staden i ett dike
Nej. Nu duger inte det här längre.
Mariehamns stad och stadspolitiken är, om inte lamslagen, så ganska nära stillestånd av den konflikt som ständigt pyr och ibland flammar upp mellan Socialdemokrater och Moderater.
Det är som när det kalla kriget styrde världen, och tvingade alla att antingen vara för eller emot den ena eller den andra.
Det finns många orsaker.
En av dem är socialdemokraternas fortsatta besvikelse över att man snuvades på ordförandeposten i förhandlingarna efter valet. Det var förstås förargligt, och man kan ha förståelse för att det fanns synpunkter, men det är gammalt nu. Om Socialdemokraterna väljer att låta det styra sitt agerande i stadsstyrelsen under hela mandatperioden, så gör man både sitt parti och Mariehamn en otjänst.
En annan orsak är att Moderaterna i kraft att sin ordförandepost och den högermajoritet som finns i staden effektivt åsidosätter alla Socialdemokratiska synpunkter och initiativ. Där det förr fanns en kompromissvilja i enskilda frågor finns idag en grovhuggen makt- och blockpolitik som verkligen inte främjar samarbetsklimatet.
En tredje, och kanske viktigaste orsak är att Petri Carlsson (M) och Sara Kemetter (S) som personer inte över huvud taget kommer överens. Denna animositet kommer till uttryck i en ömsesidig misstro och ständiga försök att blockera varandras initiativ och undergräva varandras trovärdighet.
Vore det ett privat företag där det fanns aktieägare som högsta makthavare hade den som har majoriteten av aktiestocken för länge sedan tagit kombattanterna i örat och sagt att det är företagets intresse som är det primära, inte deras privata maktkamper.
Socialdemokraterna för i Mariehamn den opppositionspolitik man inte har utrymme för i landskapspolitiken. Där får också en tämligen egensinnig och provokativ grupp stort spelrum, en bra bit från den samförståndspolitik som råder i regeringen.
På de nålstick som Socialdemokraterna står för svarar Moderaterna som fullfjädrade primadonnor, som kränkta flöjtar i högan sky för varje ironiskt Facebook-inlägg.
Och vid sidan om står Liberaler och Center med händerna knäppta och tittar på när Moderater och Socialdemokrater vinner nästa val åt dem. Några allianser utanför denna konflikt är det knappt någon som försöker sig på längre, så infekterat är tonläget.
Så. Skärp er nu. Mariehamn står inför stora och svåra problem.
Socialdemokrater: Det är surt när man förlorar. Kanske ännu surare när man måste jobba med dem som vann. Ni är vuxna. Visa det. Och sluta med klasskampsretoriken. Den känns förlegad.
Moderater: Det finns verkligen inget så missklädsamt som ett parti och politiker som ständigt snörvlar med gråten i halsen för att man blivit så kränkta och missförstådda. En stadsstyrelseordförande ska vara en samlande, ledande kraft, inte en sårad liten pojke.
I mariehamnarnas intresse är en stadsstyrelse som fungerar och fattar beslut. I den beställningen ingår förmågan att samtala, att kompromissa, att söka allianser och att med fattning acceptera att man får motstånd och ibland förlorar.
Sluta vakta på varann. Sluta sätta krokben för varann. Sluta snacka skit.
Börja jobba.
