DELA
© Nya Åland
Foto: Skärmdump

Misstron mot riket allt tydligare

Klagoplanket återpeglar ett allt kyligare språkklimat och en misstro mot riket.
Klagoplanket. Här ska ålänningar kunna skriva av sig när Netflix inte erbjuder svensk textning på tv-serierna, innehållsförteckningen på ketschupflaskan bara är på finska eller en sjukvårdare endast får vårdinstruktioner på det andra inhemska språket. Initiativet är Moderat samlings och deras mål är att lista språkproblem ålänningar möter i vardagen och också komma med en lösning på dem.

Partiet lovar att det ska vara högt till tak i gruppen. Den enda invändningen är ett litet, ödmjukt, tips är att det tar tid att moderera offentliga debatter. Gör man inte det finns det en risk för att det spårar ur, framför allt om man tillåter anonyma inlägg. Det vore synd eftersom det är en proaktiv handling för att förbättra svenskas ställning.

Initialt är det ett lovvärt initiativ. Både privatpersoner och det offentliga Ålands representanter vittnar om att det blivit allt svårare att få service på svenska i Finland. Moderaternas analys är att det här engagerar de flesta ålänningarna oavsett partitillhörighet och förhoppningen är också att få en fingervisning om vilka frågor som engagerar väljarna.

Frågan om svenskan är ändå betydligt större än moderat röstfiske eller ens ketschupflaskan. Initiativet återspeglar att det är allt svårare att få sina lagstadgade rättigheter uppfyllda i Finland. De senaste åren har svenskan i Finland lidit flera kännbara domänförluster på välfärdsstatens kärnområden: vården och rättsväsendet. Lägg där till allt sämre kunskaper inom den offentliga sektorn och en oginare inställning mot minoriteter. Moderaternas initiativ ska därför också ses som en oro för svenskan i Finland på ett bredare plan.

Sett ur det åländska perspektivet är utvecklingen ytterst oroväckande eftersom svenskan är självstyrelsens grundfundament. Syftet med självstyrelsen är att bevara det svenska språket, kulturen och de lokala traditionerna.

Just nu är arbetet med den nya självstyrelselagen i full gång i Ålandskommittén. Eftersom självstyrelselagen är av grundlagskaraktär är det viktigt att den också lyckas höja blicken för att skönja och parera framtida utmaningar. Ett av problemen med den nuvarande lagen är att den inte tog befolkningsutvecklingen i beaktande vilket lett till att klumpsumman inte justerats rättvist. Ingen hade förutspått att Ålands befolkning skulle öka så mycket som den gjort.

Vad händer om den njugga inställningen mot svenskan fortsätter och det blir allt svårare med service på svenska?

En av de stora bristerna i dagsläget är att Åland inte har något ställe där landskapet kan klaga om man upplever att riket inte fullföljer sina språkliga skyldigheter. I Ålandskommitténs delbetänkade står det att kommittén ställer sig positiv till införande av internationella mekanismer som ska trygga landskapets svenskspråkiga status. Dessutom ska kommittén också utreda vilken internationell institution ålänningarna kunde klaga hos.

Folktinget, Justitieombudsmannen och Minoritetsombudsmannen finns men frågan är om deras ord väger tillräckligt tungt. Utvecklingen i Finland ger goda skäl till att kommittén bör arbeta för att förankra de språkliga rättigheterna också på ett internationellt plan. Vilken institution som är den rätta är ingen lätt fråga. FN:s roll är starkt ifrågasatt, EU knakar i fogarna och Nordiska rådet är splittrat.