DELA
© Nya Åland

Mindre kostym med snyggare snitt för radion

Vad gör man när pengarna tryter? Inte på det personliga planet alltså, även om det finns paralleller, utan i ett företag.
Det finns bara två vägar. Antingen spenderar man mindre, eller så får man in mer.
Ålands radio och tv har försökt med att få in mer. Klumpigt visserligen, och lite senkommet, men ändå.
Våra åländska politiker var i budgetbehandlingen påtagligt kallsinniga till att bevilja radion tilläggsanslag utöver licensmedlen, som nu också ska täcka kostnaderna för återutsändning av svenska och finska kanaler. Det är helt i enlighet med avsikterna när Åland i tiderna tog över behörigheten för radio- och tv-verksamheten.
Således är det inget att göra åt det. Det blir inte mer pengar, och den tysta aktionen fyllde inget annat syfte än att göra folk arga.

Återstår att spendera mindre. Spendera mindre betyder färre människor, för inget kostar så mycket som människor som ska ha lön stup i kvarten.
Vi tar en paus i resonemanget här, för att påpeka att det naturligtvis alltid är hemskt att säga upp folk. I ett ansvarsfullt företag är det det sista man gör, både av mänsklig medkänsla och för att man blir av med kompetens som kan behövas i framtiden.
Parentesen slut.

Hur ska radion (för det är nu oåterkalleligen radio det handlar om, och återutsändning av andra tv-kanaler) hantera läget. Man har varit arg, man har protesterat – och det har inte hjälpt. Hur tar man itu med jobbet att göra bra public service-radio med avsevärt mindre pengar. Vad är uppdraget? Vad klarar man av?
Förhoppningsvis pågår inom radion en intensiv diskussion om prioriteringar och målsättningar, om vad som är viktigast och vad som kan lämnas bort.

Den inledande informationen till allmänheten, som alltså är den som betalar, är att man på grund av inbesparingarna tar bort mycket populära program, som till exempel direktsändningen från IFKs bortamatcher.
Då har man definierat public service som något som få är intresserade av. I och för sig en helt legitim definition, men kanske inte de mest konstruktiva.

Jag tycker att svaret stirrar oss i ögonen, uppfordrande. Den mängd anställda som Ålands radio och tv har råd med kan inte fylla den sändningstid man föresatt sig att fylla, inte om man ska upprätthålla någon form av kvalitetskriterier. Det har varit mycket ansträngt och mycket skval redan nu, och det får inte bli mer av det. Kommersiella kanaler kan gärna ta hand om den biten.

För mina pengar vill jag ha kvalitetsradio, genomtänkt, snabb, rolig och vass. Jag vill ha nyheter. Det spelar mycket mindre roll om det är sändningsstopp ett par timmar på dagen, eller om man slutar lite tidigare. Jag kunde gott tänka mig en blandkanal, där mer innehåll från Radio Vega eller Radio Xtrem eller en svensk kanal skulle tas in. Och ja, jag vet att det inte är möjligt i dag och att det också kostar. Men det kanske går att lösa?
En blandkanal där kanalutrymmet under några timmar upptas av en kommersiell kanal är också tänkbar, och borde utredas.
Framför allt borde diskussionen kring dessa olika framtidsscenarier ske offentligt, så att den allmänhet som betalar kan ha insyn i hur man resonerar på radion.

Ålands radio och tv har en mängd mycket duktiga journalister som i dag får smeta ut sig väldigt tunt för att fylla en för stor kostym. Kanske en snygg kavaj vore bättre.

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax