DELA
© Nya Åland

Men hallå! Var är politiken i budgeten?

En sparbudget utan större inbesparingar. En återhållsam budget med få strukturförändringar.
En budget med beredskap för förändring, men inga förslag på vad man ska göra.
Ett anslag för framtida investeringar, men inga strategier för i vilken riktning politiken ska föras.
En budget är två saker. Dels är den en översikt över intäkter och kostnader, en plan för hur pengar ska användas enligt till stor del redan klara mallar, dels är den en politisk viljeyttring. Den största utgiftsposten, lönerna, är en konstant del, en annan de kostnader man har för fastigheter och underhåll.
Det blir förvisso variationer, men mycket i budgeten är ändå en tjänstemannaprestation och -presentation i god budgetering och ekonomisk uppföljning.

Så långt har vi inga problem. Det är när vi kommer till svängrummet, det som förutsätter politiska prioriteringar och visioner och nya idéer som årets budget känns märkligt blek och färglös, även om man tar i beräkningarna att det ekonomiska svängrummet är begränsat.
Kanske präglas den av valet och valresultatet, där två av väljarna hårt stukade partier skulle slutföra en budget samtidigt som det ena partiet förhandlar om medverkan i nästa regering. Kanske vill Liberalerna nu panta på sina egna idéer för att kunna kasta ut fyndiga brandfacklor från oppositionsbänken. Kanske har helt enkelt förändringskraften tagit slut för denna regering vars tid vid makten kom att präglas av en hård ekonomisk smäll och en lågkonjunktur som mer eller mindre förlamade utvecklingen under mandatperioden.

Finansminister Mats Perämaa (Lib) har under de gångna fyra åren betonat, om och om igen, behovet av att spara och av att inte uppta lån. Det har han kunnat göra eftersom det funnits sparade pengar att använda. Landskapet Åland har fortsättningsvis under dessa fyra år levt långt över sina tillgångar, och nästa års budget visar ett underskott på 11,5 miljoner.
Hur man ska vända denna trend finns det inget svar på i budgeten, eftersom den innehåller så sparsamt med långsiktiga strukturella inbesparingar eller investeringar som skulle innebära framtida ökade intäkter för landskapet.
Ett undantag är satsningen på skärgårdstrafiken, där man nu inleder utbyggnaden av några av de delar som behövs för en fungerande kortruttstrafik. Om tio år kanske vi sparar pengar på det, om tron på projektet finns kvar så länge.

Om man ser denna budget som ett bokslut över det center-liberala samarbetet måste man tyvärr ge det ett ganska lågt betyg. Vare sig det beror på samarbetssvårigheter, på att det är valår eller på att man helt enkelt inte hittat framtids- och utvecklingsområdena för Åland, så är det där det fallerar.
Det regeringen levererar är en förvaltningsbudget, en tjänstemannaprodukt, inte ett uttryck för politisk vilja och framtidstro. Antingen har sittande regering lämnat duken omålad för att man tänkt sig att själv gå loss på den med alla regnbågens färger i en tilläggsbudget, eller så ville man lämna fältet fritt för nästa regering att agera.
Halvtrist, helt enkelt.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax