Mattssons räddning blir konkurrensens död?
Wiklöf Holding lägger under sig den största matvaruaffären på landsbygden. Finns det någon kvar som orkar konkurrera eller kan Wiklöf/ Mathias Eriksson fritt diktera priserna framöver?
Många är oroliga, men nya aktörer är på väg in – både Varuboden och Vi-butikerna.
Nya Ålands avslöjande i fredags att Wiklöfägda Mathias Eriksson köper Mattssons i Godby har lett till många oroliga kommentarer. Men många kunder är också förstående, kanske rentav litet nöjda med affären. Nu vet man att Mattssons finns kvar – det är åtminstone vad köparen lovar i dag – och det väger för många tyngre än att det blir en koncentration av ägandet.
Hur viktigt det var att affären kom till stånd vill ingen kommentera, men det var känt att ekonomin för Mattssons inte var den bästa de senaste åren, något som ägaren Diane Svenblad också bekräftar. Om dessutom ingen ville ta över inom familjen så var försäljning ett logiskt alternativ. Och för Wiklöf/ Mathias Eriksson måste det varit lockande att kapa en stor del av matmarknaden på norra Åland.
Det intressanta med affären är vad det innebär för konsumenterna.– hade en nedläggning varit ett alternativ? I så fall gynnar detta konsumenterna. Godby och norra Åland behöver en butik av Mattssons storlek, där man inte bara köper mat för dagen utan också kan handla byggvaror, kläder, skor och annat.
Men finns det efter detta någon konkurrens kvar, eller kan Mathias Eriksson sätta de priser man själv vill?
I Mariehamn har vi Sparhallen, Citylivs och Minimarket, på landsbygden Hugos i Hammarland, Kvarnbobutiken, Matkroken, KEA och några till. Det är givet att Mathias Eriksson är en stor aktör i det sällskapet.
Men det kommer nya aktörer, som uttryckligen är intresserade att konkurrera på prissidan. Vi-butikerna och Varuboden etablerar sig inom kort i de nya anläggningarna vid Möckelörondellen. Båda har tittat på prisbilden på Åland och sett att det finns marginaler.
Den blivande Vi-köpmannen konstaterar att priserna på Åland i dag ligger 20 procent över nivån i Vi-butikerna. Så lågt lär det inte vara möjligt att gå här. Transporter, små volymer, eventuella ändringar i valutakurserna med mera påverkar det pris vi kunder får betala. Men redan en prisskillnad på 10 procent vore över all förväntan. Det är ungefär där prisskillnaden ligger mellan Åland och riket.
Varuboden har talat om 4 procents skillnad i priser. Då har man antagligen redan beaktat förhållandena på Åland och lagt sig på en realistisk nivå.
Men ja, de nya aktörerna behövs för att hålla priserna nere och servicen alert. Redan nu har många en känsla av att köpmännen tar ut det de anser sig ”behöva”, vilket innebär en hyfsat god marginal. Kunderna har inte så mycket att sätta emot, annat än att ta färjan till Sverige då och då. Men de flesta håller sig till de åländska stormarknaderna, som inte heller det alltid är till konsumenternas bästa. Vi har under årens lopp sett att de små butikerna såväl i Mariehamn som på landsbygden har slagit igen en efter en.
Tänk om någon skulle specialisera sig på det motsatta, upprätthålla kvartersbutiker med ett bra men begränsat utbud för dem som inte är bilburna. Men det börjar bli alltmer av ett önsketänkande i allt större delar av västvärlden.
