Mari Kiviniemi söndrar och härskar
Vendetta, hårdhet eller en klar politisk linje? Statsminister Mari Kiviniemi (C) kör sitt race när det gäller att vinna röster med populism. Svenska språket är ett tacksamt vapen.
Många, däribland förre statsministern Paavo Lipponen (S), tror att förlusten i Karlebyfrågan har fött en sådan bitterhet i statsminister Kiviniemi att hon nu med alla medel vill underminera svenskans ställning i Finland.
Att Karleby inte orienterades mot det finskspråkiga Uleåborg utan hölls inom den svenskspråkiga sfären i Österbotten var ett surt äpple att bita i för Kiviniemi. Andra tror att det är Sannfinländarnas frammarsch som får henne att ta till samma medel för att locka till sig väljare nu när riksdagsvalet står inför dörren.
Oberoende av orsak har Finland nu en statsminister som kör sitt eget race. I samtal med Rysslands premiärminister Vladimir Putin lyfts frågan om ryskundervisning i östra Finland fram och Kiviniemi och Putin verkar vara överens om att svenskan i skolan kan ersättas av ryska i dessa områden.
Det här är något som varken regering eller riksdag lyft fram utan Kiviniemi talar som enskild politiker trots att hon träffar Putin i egenskap av representant för sitt land. Det är inte den rollen man vill att en statsminister ska ta sig i en redan infekterad fråga som delar Finland.
Redan tidigare i höstas väckte Kiviniemi uppståndelse när hon ifrågasatte svenskans grundlagsskyddade ställning i Finland. Frågan är om hon är klok eller inte riktigt klok?
Kiviniemi visar antingen en stor okunskap eller stor nonchalans mot Finlands officiella språk och även Finlands historia. Eller så är hon ytterst bevandrad i frågan att söndra och härska. För även Svenskfinland delas i frågan.
Om man läser Hufvudstadsbladets insändarsidor ser man debatten blossa mellan dem som talar om att inte göra så hårt motstånd mot motståndet mot svenskan, medan andra vill slå näven i bordet och pekar på svenska språkets lagstadgade status. Svenska Folkpartiet (SFP), som har haft kampen för det svenska språket som lockbete för de svenskspråkiga väljarna, har inte artilleri att besvara elden med utan upplevs som ett tandlöst parti som inte kan ena sin väljarkår i den viktiga frågan.
För svenskans skull hoppas jag att Kiviniemi inte blir långvarig på sin post. Förhoppningsvis leder striden till att finlandssvenskar och finnar faktiskt kan sätta sig ner och hitta en lösning på frågan hur landets båda officiella språk ska kunna samexistera fredligt.
Men det låter omöjligt med en statsminister som så klart lagt fram sin åsikt om svenskan.
