DELA

Många skilsmässor en följd av större frihet

Varje vecka spricker ett åländskt äktenskap, är topprubriken på första sidan i onsdagens Nya Åland.
Över 50 procent av de äktenskap som ingås på Åland slutar i skilsmässa om siffrorna håller i sig. Det finns ingen statistik på längre samboförhållanden, men ett rimligt antagande är att siffrorna ser likadana ut där. För många håller det inte.
Att det finns barn i en relation är heller ingen garanti, snarare tvärtom. Väldigt många skiljer sig ganska snart efter det andra barnets födelse.

Är
detta en negativ utveckling, eller är det en naturlig konsekvens av ökad frihet, ökad sekularisering och större ekonomisk jämnlikhet?
Både och, får man väl säga.

Att så många äktenskap och parförhållanden slutar i separation är negativt för att det är jobbigt och plågsamt, för att det innebär en sorg för de inblandade och för att det alltid är jobbigt för barn när mamma och pappa inte vill vara tillsammans längre.
Däremot är det idag orimligt att anlägga en gammaldags sexualmoralisk, religiös eller heteronormativ aspekt på äktenskapet, och säga att det bör vara på ett visst sätt, eller att det inte kan vara lika bra med en serie monogama relationer som med ett livslångt förhållande, eller lika bra med en samkönad familj eller en satellitfamilj eller en ensamförsörjarfamilj eller vilken annan konstellation som helst som människor får att fungera.

Det har ju alltid varit svårt att leva tillsammans. I den tid då en skilsmässa var en stor social skam och en ekonomisk omöjlighet (främst för kvinnan), levde många människor hela sina liv i bittra, kärlekslösa och våldsamma relationer vars upplösning hade varit en befrielse för alla.
I takt med att det sociala stigmat försvunnit har skilsmässor blivit allt vanligare, och är kanske främst ett tecken på kvinnors större rörelsefrihet och livsrum. De är inte längre fångar, och det påverkar både relationen och dess avslutning, och tvingar fram nya former att leva tillsammans.

Om man ändå vill se det stora antalet skilsmässor som ett problem och ett misslyckande (vilket det naturligtvis är för dem som tänkt sig att relationen ska hålla, oförändrad, livet ut), så finns det saker att tänka på, saker som alla borde ha tänkt på och talat om innan man ger sig in i det åtagande som ett äktenskap är.

Det är simpla saker, men man kan tycka ibland att de helt orealistiska förväntningarna på äktenskapet i sig är en viktig skilmässo-orsak.
1. Det är inte kul jämt.
2. Ibland är det kul.
3. Man förbli inte förälskad.
4. Ibland blir man förälskad igen.
5. Det är vardagen som ska fungera.
6. Man måste prata.
7. Det måste finnas plats för bägge parter i relationen.
8. Det tar tid att få en relation att funka. Man måste arbeta.

glamouröst är det.
Om man ska våga sig på någon prognos om framtiden, så är det inte att antalet skilsmässor kommer att minska, däremot att antalet arrangemang för det man kallar familj kommer att bli allt mer mångfaldiga och att människor i framtiden kommer att leva i flera olika typer av relationer under sin livstid.
Och att sorg, svek, förtvivlan och övergivenhet fortsätter att vara en del av livet, liksom de stora misslyckandena.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax