DELA
© Nya Åland
Foto: iStockphoto

Målmedvetet arbete vände PISA-resultatet

De åländska elevernas matematikkunskaper har förbättrats dramatiskt sedan början av 2000-talet.

Det är ett bevis på vad målmedvetet arbete kan åstadkomma.
Fredagens artikel i Nya Åland om resultaten i PISA-undersökningen visar vad målmedvetet och kunskapsdrivet arbete kan göra. När Åland råkade ut för PISA-chocken 2003 tog öns pedagoger ett krafttag för att förbättra resultaten. Och resultaten förbättrades.

En målmedveten satsning har gett resultat. Det är ett gott betyg för Åland som helhet, men också ett bevis på vad ett litet, men beslutsamt, samhälle med korta avstånd mellan instanser kan åstadkomma.

Efter det nedslående PISA-resultatet i början av 2000-talet tillsattes arbetsgruppen Räkna med Åland, en grupp med lärare från låg- och högstaidet samt gymnasieskolorna. Deras uppgift blev att komma med förslag för en revidering av den dåvarande läroplanen.

Den friare strukturen från den tidigare läroplanen fick tydligare linjer vad gäller läromedel och resultatmål. Det blev ett stöd också för lärarna som återigen med större säkerhet kunde utgå ifrån läromedel som motsvarade målen.

Den nya läroplanen följdes också upp på ett tydligare sätt. En del i det arbetet är Ålandsprovet. Ålandsprovet mäter sjätteklassisternas kunskaper i matematik, baserat på årskurs fems läromål. Provet görs på hösten och fungerar som en kvalitetsstämpel för lärarna.

Om det skulle visa sig att det finns kunskapsglapp har man nästan ett helt skolår på sig att fylla ut kunskapsluckorna innan elverna går vidare till högstadiet.

Ålandsprovet är inte en tävling mellan skolorna utan en chans för lärarna att utvärdera sitt arbete. Med delmål blir det också enklare att utvärdera och förändra eller förbättra det som behövs.

Professorn Michael Uljens främsta slutsats i fredagens Nya Åland är lika enkel som träffsäker: de åländska pedagogerna gjorde jobbet som krävdes. Åland hittade inte på någon mirakelkur, åtgärderna har stöd i forskningen inom området. Men Åland gjorde faktiskt jobbet i praktiken.

Den viktigaste lärdomen, och en som inte är revolutionerande på något vis, är att lärarna är otroligt viktiga för lärandet. Och det är viktigt att lärarna får stöd för att kunna göra sitt bästa varje dag.

Men en viktig grundbult i arbetet har gått emot rådande praxis. OECD, som står bakom PISA-undersökningen, stöder filosofin att konkurrens mellan skolorna om eleverna skapar bättre skolor.

Så resonerar vi i många andra fall: att konkurrens leder till utveckling. Konkurrensens natur ligger i att vissa ska vara bättre än andra. En konkurrenssituation innebär att någon ska förlora.

Sverige har anammat tanken som OECD har i och med det fria skolvalet. Frihet att välja och konkurrens skapar bra skolor. Men det skapar också dåliga skolor, och då sker konkurrensen mellan eleverna i stället för skolorna. Resursstarka familjer tar sig till de bra skolorna, medan andra får nöja sig med de sämre. Och inom ett område som grundskolan måste jämlikhet vara en grundsten.

Åland och Finland har, tvärt emot vad OECD stöder, skapat en framgångskultur som bygger på likabehandling.

Det är bara att lyfta på hatten till de åländska pedagogerna, och hoppas att de fortsätter på ett lika målmedvetet sätt.