Majs, tall, sockerrör och kanske maskrosor
Kanske, kanske, kanske blir vi snart av med evinnerliga plasten?
När den oljebaserade plasten för ungefär 60 år sedan blev en del av vår vardag stod den för modernitet och utveckling. Numera ser många den som vår fiende. Den finns precis överallt. I haven, i djuren, i maten och till och med inuti våra kroppar.
Lokalt har vi ju ett väldigt aktuellt exempel på plastkonkurrens. För en vecka sedan berättade vi om Ålandsbankens nya Östersjökort som prisades i USA för sitt nytänkande. I Östersjökortet har man bytt ut oljeplasten i bankkortet till en variant av majs.
I grannlandet Sverige siktar man på trä. En stor del av den plast som idag används skulle istället kunna tillverkas av de träd som växer i Norden, åtminstone enligt ett inslag i Vetenskapsradion. Flera svenska företag jobbar tillsammans i projektet ”Närodlad plast”.
Det finns ju redan olika varianter av så kallad biobaserad plast. Till exempel i det vi känner som ”komposterbara plastpåsar”.
Den nuvarande bioplasten görs oftast på material som växer långt bort från oss, till exempel används sockerrör från Brasilien. Hur det sedan står sig ur miljösynpunkt kan man diskutera. Därför vill svenskarna satsa på nordiskt trä. Tekniken att göra plast av träcellulosa finns faktiskt redan, men det är både dyrt och invecklat och har därför ingen chans mot oljan. Målet är nu istället att forska fram helt nya tillverkningsprocesser och få fram nya material.
Och faktiskt finns storbolag som är inne på samma linje. I fjol gick leksakstillverkaren Lego ut och sade att ”barn inte ska behöva leka med fossila bränslen”. Hundra forskare har fått i uppdrag att hitta ett klimatvänligt alternativ till oljebaserad Lego. 15 år kan det ta. Leksakstillverkaren lyssnar på den allt mer platsnegativa opinionen. Det kan ju ha något att göra med den namninsamling, med en halv miljon namn, som Greenpeace lämnade in till bolaget redan år 2014.
Till slut vill jag bara kasta in en annan innovativ idé på lite angränsande ämne: Bildäck av maskros. Hur lockande låter inte det? En tysk däcktillverkare har redan tagit fram en testserie av däck som gjorts av gummi från maskrosrötter.
Maskrosen växer snabbt och överallt och kommer därför inte att konkurrera om god odlingsmark som behövs för annat. Kanske en nisch för åländska jordbrukare som ännu ivrigt letar efter en bra ersättningsgröda till alla tidigare sockerbetsåkrar?
