DELA
© Nya Åland

Lycka är någonting mera än pengar och välstånd

Visst ger pengar lycka, men sambandet är långt ifrån solklart. Minst lika stor betydelse har vårt arbete, våra vänner och vår frihet. Lyckligtvis verkar de flesta vara lyckliga, för det mesta.
Lyckoforskning är ett intressant område som expanderat snabbt de senaste tjugo åren. Nu vill jag inte kalla Iltasanomats rangordning av landets lyckligaste kommuner för forskning, men den är intressant som utgångspunkt för en diskussion om lycka.

Lyckoforskningen
är relativt modern och har således ännu mycket kvar att belägga. Det finns dock viss konsensus – en glädjande sådan. Oavsett undersökningsmetod uppger de flesta människor att de för det mesta är lyckliga. World Value Surveys mätningar visar att människorna i de flesta länder blivit lyckligare och fortsätter att bli det.
Lyckoökningen förklaras med ekonomisk tillväxt, demokratisering och ökad social tolerans – faktorer som alla ökar möjligheten för individen att själv forma sitt liv efter sina egna preferenser. Just denna individualism och valfrihet verkar vara en stark lyckofaktor. Det är också i de mest demokratiska och individualistiska länder – i Nordamerika, Nordeuropa och Australasien – man hittar världens lyckligaste människor.

Därutöver tycks
lycka bero på om vi är friska, har ett arbete, vänner och en livskamrat. Låg arbetslöshet var en faktor som hjälpte Vårdö till förstaplatsen i Iltasanomats aktuella lista som Nya Åland skrev om i onsdags. Arbete verkar vara mycket centralt för lycka. Det är möjligt att vi bedrar oss när vi förknippar lycka med att ligga på en strand och göra ingenting.
Den ungerska psykologiprofessorn Mihaly Csíkszentmihályi, verksam vid University of Chicago, visar i sin forskning att vi är som mest lyckliga när vi arbetar. Att ständigt möta utmaningar och klara av dem ger en betydande tillfredsställelse. Samma resonemang förde på sin tid Aristoteles som beskrev lycka som något vi producerar, inte konsumerar. Lyckan är en process snarare än ett mål i sig.

Även om det finns
ett tydligt samband mellan välstånd och lycka verkar det inte vara pengarna i sig som ger upphov till lyckan. Såsom undersökningarna är utformade är det svårt att urskilja vilken effekt förväntningar har.
Man misstänker att en stor del av lyckan från exempelvis en löneförhöjning kan komma av själva förväntningen, från känslan att löneförhöjningen går att uppnå och att man själv presterar bra. Ekonomisk tillväxt kan alltså utöver en reell välståndsökning skapa en känsla av att man kan få det ännu bättre framöver.

Att vinna på lotto
ger ingen långvarig lyckoeffekt. Vad forskningen visat är att vi vänjer oss mycket snabbt vid nya förhållanden, så kallad habituering. Vi är snabba på att identifiera nya problem så fort de gamla är lösta.
Det är en evolutionär kraft som garanterar att vi inte förblir passiva, men gör det svårare att glädjas åt vad vi åstadkommit.

Man ska akta sig
för att dra allt för stora växlar på lyckans ingredienser. Lycka är svårmätt, subjektivt och varierar över tid, kulturer och personligheter. Förstås lycka på samma sätt i kulturer med svagare individualism? Vilken definition används i undersökningarna?
Vi vet också att ytterst små omständigheter, såsom vädret, påverkar hur vi svarar på frågor om vår egen lycka. Vissa forskare, bland annat vid University of Minnesota, förklarar merparten av vår lycka med slumpen. Deras studier av tvillingar vittnar om att knappt en tiondel av vår lycka avgörs av levnadsförhållanden, vänner och arbete – resten är genetiskt.

Det ökade intresset
för vad som gör oss lyckliga och ger våra liv mening är i allra högsta grad ett tecken på välstånd. I den bemärkelsen är lyckoforskningen något positivt, med tillsynes goda avsikter. Men det finns anledning till eftertänksamhet. Vi måste vara vaksamma på vad välmenande politiker och andra gottgörare använder den här forskningen till.
Statistik över hur man lever lyckligast får inte bli en mall för staten i utformningen av paternalistisk politik. Dagen då våra folkvalda börjar tala om lyckomaximering och upprätta folklyckoinstitut är det dags att packa väskan.

Axel Kronholm