DELA

Lipponen presidentutmanare i tungviktsklassen

Paavo Lipponens kandidatur möjliggör en riktig valrörelse med potential att ge presidentämbetet en välbehövd vitamininjektion.
I torsdags klockan 14.00 höll Paavo Lipponen (SDP) presskonferens och meddelade att han kandiderar till posten som Finlands president, och att han är med för att vinna.
Vad som såg ut att bli ett tämligen ointressant presidentval, med Sauli Niinistö (Saml) som den på förhand överlägset mest populära kandidaten, har nu potential att bli både substantiellt och genuint spännande. Både Lipponen och Niinistö är erfarena statsmän och jämbördiga motståndare. Lipponen har varit statsminister och riksdagens talman, Niinistö finansminister och talman. Båda är kända namn och har kontaktnät också utanför landets gränser.

Deras popularitet
och politiska tyngd visar också att hög ålder inte behöver vara något sänke. Lipponen firade sin 70-årsdag i onsdags och Niinistö fyller 63 senare i augusti. Inget mot J.K. Paasikivi som var 75 år fyllda när han första gången valdes till president 1946, men ändå.
Det ser ut att bli ett männens val. President Tarja Halonen – republikens första kvinnliga statsöverhuvud – påpekade under sitt besök i Mariehamn i lördags att partierna måste våga ställa upp också kvinnliga kandidater för att det ska bli fler kvinnliga presidenter.
– Men man vet inte vad som händer under hösten. År 1999 var inte jag så självklar som kandidat heller, sade presidenten.

Tänkbara kvinnliga
kandidater kan vara Anneli Jäätteenmäki eller Mari Kiviniemi från centern, SFP:s Eva Biaudet och kristdemokraternas Päivi Räsänen. Frågan är bara om inte skuggan från de två veteranerna är lite för tung att bryta igenom.
Allmänt väntat är att Timo Soini – också han något av en veteran – ställer upp för Sannfinländarna. Utan Lipponens medverkan kunde Soini kanske haft vissa chanser att knipa andraplatsen i den första valomgången. Han kan fortfarande gå till val som den enda eurokritikern, men när han ställs mot tungviktarna Lipponen och Niinistö tvingas han höja argumentationen över de one-liners som annars kännetecknat hans och partiets kampanjande.

Huruvida Lipponen
kan rubba Niinistös breda popularitet åtserstår att se. Stödet för den sistnämnda var nyligen drygt 60 procent i en gallup. De minnesgoda vet emellertid att Halonen inför förra valet också hade en stor ledning ännu några månader före valdagen, men lyckades ändå i slutändan inte få en majoritet av rösterna utan fick ge sig in i en andra valomgång.
Som Ålands riksadsledamot Elisabeth Nauclér påpekat upprepade gånger är presidenten genom laggranskningen en garant också för det åländska självstyret, liksom för bibehållandet av Ålands demilitarisering i egenskap av överbefälhavare. Därför är ett aktivt åländskt valdeltagande önskvärt som en bekräftelse på det självstyrda landskapets uppbackning av presidentinstitutionen.
Den 22 januari genomförs presidentvalets första omgång. Blir det en andra omgång får vi gå till valurnorna igen den 5 februari. Presidenten tillträder första dagen i den månad som följer på valet, bilket betyder att vi har en ny president redan den 1 mars. Till första valdagen är det int ens sex månader: hög tid med andra ord att kandidaterna blir klara och valkampanjerna kommer igång.

Axel Kronholm