Låga pensioner är omöjliga att rätta till
Landskapsregeringen föreslår förbättringar för studerande, för barnfamiljer, för ensamförsörjare nästa år. Men folkpensionärerna kan man inte göra något åt.
Centern, socialdemokraterna och de frisinnade har enats om att nästa år höja studiepenningen med 12 procent, barnbidraget med 4,3–14,7 procent och ensamförsörjartillägget med 13 euro per månad. Så nu gäller det bara för de berörda grupperna att se till att de tre partierna har majoritet i lagtinget efter valet. Det är där beslutet fattas.
Om inte något annat parti lovar ännu mer.
De tre vill också höja utkomststödet och bostadstillägget, men vet inte hur det skall gå till. Stöd som betalas enligt prövning har en benägenhet att slå ut varann. Höjer man ett så minskar ett annat.
Det skall man fila på litet till, men låter förstå att det nog blir något så småningom.
Men folkpensionärerna får se sig i månen efter sitt Ålandstillägg.
I sitt gemensamma utspel i lördagens Nya Åland skriver de tre partierna att folkpensionsanstalten kräver höga summor för att ändra sina system för Ålands del. Det stämmer säkert, det kostar att ta fram nya program.
Av skrivelsen framgår inte hur man från regeringspartiernas sida hade tänkt ändra systemet för Åland. Man kan ju inte rakt upp och ner kräva högre folkpension för åländska pensionärer eftersom pensionerna betalas ut av staten.
Om man från åländsk sida betalar ut bidrag till folkpensionärerna så minskar andra bidrag. För de flesta som lyfter enbart folkpension får någon form av bidrag, oftast bostadsbidrag för att ha råd att bo.
Om landskapet betalar ut ett tillägg på 100 euro så sjunker bostadsbidraget med 60 euro. Kvar blir pensionären med 40 euro, som ju också är pengar. Men den som vinner mest är staten, som slipper betala ut 60 euro av bostadsbidraget.
Det går med andra ord inte att ge mer pengar åt människor som har väldigt litet. Inte som systemet ser ut i dag.
Vilket de tre partierna konstaterar och ber de partier, som utlovar Ålandstillägg att tala om hur det skall gå till.
Vilka har lovat? De frisinnade skriver i sitt valprogram att de vill ge 100–200 euro per månad till dem som lever på folkpension. Fs är ett av de tre regeringspartierna.
Centerns ordförande, lantrådet Roger Nordlund talade på centerns valupptakt om ett Ålandstillägg för pensionärer och sade att detta måste åtgärdas under de kommande fyra åren. Centern är ett av regeringspartierna.
Månne inte socialdemokraterna också har varit inne och nosat på tillägget. Socialdemokraterna är ett av regeringspartierna.
De obundna har i en motion i lagtinget föreslagit 500.000 euro i budgeten för ett ålandstillägg till pensionärerna. De obundna hör inte till regeringspartierna.
Liberalerna har i lagtinget efterlyst ett förslag från landskapsregeringen om Ålandstillägg. Liberalerna hör inte till regeringspartierna.
Har Ålands framtid gjort några utspel i frågan?
Nu vet vi att det inte blir något. I den mån regeringspartierna går med på att de har lovat något så backar de nu, i tid inför valet. Och om oppositionspartierna kommer i regeringsställning så lär de antagligen också få svårt att hitta ett fungerande system.
Det är en besvärlig situation.
Folkpension betalas ut till dem som inte har arbetspension, vilket de flesta kommer att få framöver. Man kan alltså se att problemet till en del löser sig själv, även om det sker på ett ovärdigt sätt.
Men det finns en grupp, som aldrig får det bättre om inte lagen ändras; funktionshindrade, som på grund av sitt funktionshinder aldrig har haft en arbetsinkomst. De sitter fortsättningsvis fast i systemet med folkpension.
Det är inte åländsk behörighet, men ålänningar berörs. Glöm inte bort dem den dag någon kommer på hur det hela kan lösas!
