Kyrkan ska ta ställning för de svaga grupperna
Kyrkans ställningstagande för flyktingars mänskliga rättigheter förtjänar beröm.
Tiotals församlingar i riket och på Åland läser upp migrationsverkets nekande asylbeslut under fastan den andra april. De upplästa berättelserna ska visa allmänheten på vilka grunder besluten fattas och öka medmänskligheten i samhället.
I dagsläget har en handfull åländska församlingar visat intresse för delta.
I dagens kalla samhällsklimat har kyrkan stått upp för de humanitära värderingarna genom konkreta handlingar.
Kyrkklockorna har ringt för att påminna oss om vidrigheterna i Aleppo och i kyrkor och församlingshus har konserter arrangerats för att samla in pengar till förmån för flyktingar.
Församlingar gett människor tak över huvudet och mat åt hungriga magar, engagerat sig i hjälpinsatser, arrangerat vänverksamhet. Samtliga handlingar är viktiga i en tid när andra delar av samhället står och tittar bort med händerna i fickorna.
Inom kyrkan finns också mer specialkunskap om hur man möter människor i alla livssituationer och framför allt människor i sorg. Att kyrkan ställer sig till förfogande utan krav på motprestation ska inte underskattas. Det ska kyrkan ha beröm för.
För det är människor det handlar om. Inte muslimer, kristna, ateister, troende, ljusa eller mörka. Genom att läsa upp personliga berättelser (som anonymiserats av säkerhetsskäl) ger man de drabbade människorna ett ansikte. Det står i bjärt kontrast till de korta tidningsnotiserna vi annars ofta får ta del av där hundra, ibland tusentals människor klumpas ihop i en utrikesspalt.
Beslutet att läsa upp negativa asylbeslut har hyllats men också kritiserats. En del kritiker hävdar att kyrkan borde vara opolitisk och inte beblanda sig i ämnen som inte är dess kärnkompetens.
Att tro att kyrkan är opolitisk är naivt. Kyrkan har alltid varit politisk och deltagit i samhällsdebatten. Det ska den göra. För även om kyrkan inte längre har samma makt som tidigare kan personer som företräder religiösa samfund bidra till de etiska diskussioner som förs i samhället.
Kyrkan ska stå på den svagas sida och ställa sig mot överheten.
Kyrkan och staten ska vara tydligt separerade i en rättsstat. Att kyrkan deltar i samhällsdebatten står däremot inte i konflikt med den tydlig uppdelningen. Det engagemang som kyrkligt aktiva nu visar är helt i linje med kyrkans budskap om att älska din näste.
Det är ett viktigt budskap som kyrkan kan hjälpa till att påminna oss om.
