Kvinnor är fortfarande de stora förlorarna
Det är så himla tröttsamt att det inte vänder. Fortfarande är våld och övergrepp mot kvinnor ett aktuellt ämne.
Kriget i Syrien visar åter hur utsatta kvinnor är när kriget tar över och lagar slutar gälla. Katarina Bergehed, Syriensamordnare på svenska Amnesty berättar om hur IS våldtar flickor och kvinnor upprepade gånger eller säljer dem på slavmarknader. Bergehed nämner också att övergreppen mot kvinnor utförs av båda sidor i konflikten.
På nyheterna berättas hur kvinnor och flickor i flyktingströmmen från Syrien tvingas till att ge sexuella tjänster i utbyte mot hjälp. Det enda som förvånar i den nyheten är att den kommer först nu. Det har säkert pågått sedan de första flyktingströmmarna började röra på sig. Där det finns misär finns det alltid rovdjur på jakt.
Det här är ett ämne som tagits upp gång på gång och det finns inget enkelt svar eller enkel lösning. Kvinnor och barn är dubbla förlorare i ett krig. Förövarna försöker ibland rättfärdiga sina övergrepp genom att ha manualer för vilka kvinnor som kan våldtas och hur man kan gå tillväga för att rena dem före våldtäkten (!!!).
Vi kan förfasa oss över den låga kvinnosyn som härskar i krigszoner och konfliktområden. Vi kan fördöma religioner som påstås rättfärdiga dessa dåd. Men vi kan inte blunda för att det också pågår övergrepp och våld mot kvinnor här hos oss. I vårt trygga samhälle.
Förra veckan intervjuade Nya Åland sjukskötaren Annette Rask, som fått pris för att hon inte tiger ihjäl tecknen som tyder på våld och övergrepp hos patienter. I samma dags Ålandstidning berättar sociologen och kuratorn Lena Berg hur unga pojkar gör sig skyldiga till sexuella övergrepp när hångel går snett och förväntningarna är för höga.
Den gemensamma nämnaren i alla dessa fall är kvinnor som utsätts för våld. Av män. Av alla nationaliteter och med olika trosinriktningar och livsåskådningar. Och det här är bara ett litet urval ur den senaste tidens nyehstflöde.
Vi har kvinnojourer, kvinnolinjer, vi har grupper för våldsbenägna män. Vi försöker fostra barn och ungdomar att inte ta till våld, varken fysiskt eller psykiskt.
Den här ledaren tar inte upp något som är nytt eller häpnadsväckande. Den tar upp ett ämne som ständigt är aktuellt och som vi aldrig får lämna.
Lösningen ligger inte i att skuldbelägga alla eller vissa män. Lösningen ligger absolut inte i att begränsa kvinnor var de får röra sig och hur de ska bete sig. Fast det är den spontana lösningen när det inte finns någon annan.
Som vanligt handlar det om att börja med sig själv. Hur bemöter vi män respektive kvinnor i sitt dagliga liv? Visar vi att alla ska ha samma respekt, att allas vilja och önskan är lika mycket värd?
Följande steg är att se på vårt samhälle. Signalerar det att alla människor är lika värda? Oberoende av kön, styrka, position eller intelligens?
Låt män vara svaga och låt kvinnor vara svaga. Och framförallt, låt kvinnor vara starka utan att förnedra dem eller förringa dem. För våld mot kvinnor handlar ofta om makt och invant mönster.
