DELA
© Nya Åland
Foto: Ronny Berglund/Grafik

Kryptovalutor är framtiden – men inte ”mynten” i sig

Kryptovalutor, eller digitala valutor, har tagit världen med storm de senaste åren. Kan krypto till och med ta över från traditionella valutor?

Troligtvis inte. Men tekniken har potential att vara revolutionerande.
Den första riktiga transaktionen gjordes 2010 och var på 10 000 Bitcoins, den största och mest kända kryptovalutan. En it-entusiast använde valutan för att betala för två pizzor. I dag är värdet för 10 000 Bitcoins drygt 45 miljoner dollar. Utvecklingen har gått snabbt och dessa ”mynt” har ökat i populäritet. Det finns flera orsaker till det.

En av orsakerna är att transaktionerna kan göras anonymt. Under krisen i Ukraina kunde man se människor som höll upp skyltar med en QR-kod där vem som helst med sin telefon kunde scanna koden och skänka pengar till personer som förblev anonyma. Traditionella överföringssystem som till exempel PayPal var blockerade från att föra in pengar i Ukraina. Det är en styrka i systemet, men styrkan kan också utnyttjas för mindre nobla syften. Kryptovalutor används ofta som betalmetod för lösensummor eller andra transaktioner där kriminella element inte vill att betalningar ska kunna spåras.

Bitcoins främsta attraktionskraft är i dag möjligheten att tjäna pengar genom spekulation.

Spekulation i kryptovalutor fungerar precis som spekulation på allt annat. Någon köper med förhoppning att efterfrågan ska stiga och likaså värdet. Eftersom det inte finns några reella regleringar men ett begränsat utbud (drygt 16 miljoner digitala mynt i dag, det absoluta taket är 21 miljoner) har prisutvecklingen varit snabb.

En av utmaningarna är att motsvara handelns krav på antal transaktioner. Bitcoin klarar i dag av 3 transaktioner per sekund medan utmanaren Etherium klarar av 15–20 transaktioner. En traditionell motpart, Visa, klarar av 2 500 överföringar. Orsaken till hastighetsbegränsningen ligger inbyggd i systemet som styr transaktionerna, varje transaktion måste registreras i koden, ett sorts proveniens för varje digitalt mynt.

Digitala valutor är fortfarande långt ifrån redo att ersätta traditionella valutor. De är för långsamma. Stater som styr traditionella valutor skulle troligtvis försöka begränsa användningen om det visar sig att kryptovalutor ser ut att bli en reell utmanare. Incitamenten finns inte heller för att byta Bitcoins mot varor eftersom värdet stiger så snabbt.

Det är, med andra ord, ingen mening att betala för två pizzor med Bitcoins eftersom de är värda mera i morgon. Och eftersom spekulationen är så kraftig riskerar marknaden att gå upp och ner vilket gör det osäkert som primär transaktionsmetod. Tills spekulationen lugnar ner sig liknar de mera aktiehandel än valutahandel.

Men det är i själva systemet med proveniensen som kryptovalutor kan göra sitt avtryck i världen, även om värdestegringen skulle visa sig vara en fluga. Det har också stora finansiella aktörer insett och har allierat sig med kryptovalutaentusiasterna för att utveckla den så kallade blockchainteknologin.

Teknologin garanterar kontinuitet i den digitala världen vilket annars saknas. I den riktiga fysiska världen är kontinuiteten självklar, om ett äpple faller från ett träd är vi säkra på att det träffar marken varje gång (utanför kvantfysikens rum). Men i den digitala världen går det inte att veta om en kod är kopierad eller orginalet.

Blockchainteknologin förändrar det och i förlängningen den digitala utvecklingen i större utsträckning än själva kryptovalutan i sig. Den har till och med liknats vid vad PC:n gjorde för datoriseringen och vad internet gjorde för kommunikationerna.