DELA
© Nya Åland
Foto: Stefan Öhberg

Korta kontrakt är ett gissel

Korta tidsbundna anställningar som radas på varandra är ett problem. Är det en sådan personalpolitik som vill landskapsregeringen driva?
31 arbetsavtal under två år. Det har en landskapsanställd som jobbade inom skärgårdstrafiken haft. Nu är ärendet uppe i rätten och mannen kräver ersättning för utebliven uppsägningstid. Landskapsregeringen håller inte med. Enligt landskapsregeringens advokat fanns det grund för anställningarna. Det kunde Nya Åland berätta om i onsdagens tidning (11.7.).

Rätt eller fel? Om allt gått korrekt till får domstolen avgöra, förutsatt att parterna inte förlikas.

Principiellt är frågan ändå intressant eftersom mannen jobbade på landskapet, alltså den största arbetsgivaren på Åland. Allt som är lagligt är ju som bekant inte moraliskt rätt.

I dagsläget är korta, tillfälliga anställningar som radas på varandra mycket vanliga både inom den offentliga och privata sektorn inom många branscher.

Åland utgör inget undantag. Både landskapet, kommunerna, näringslivet och tredje sektorn är beroende av vikarierna. Utan alla visstidsanställda skulle Åland knappast gå runt.

I sig är korta anställningar inte nödvändigtvis ett problem. Det kan vara perfekta för studerande som vill testa lära sig något nytt, för företag att prova om en person är lämplig eller för människor som inte vill binda upp sig för en längre tid.

För många är de korta anställningarna ett måste eftersom alternativet är arbetslöshet. Den dåliga personalpolitiken skapar otrygghet och sätter arbetstagaren i en sämre sits än fast anställda. Det är också välbelagt att anställningsotrygghet kan ha negativa konsekvenser för hälsan och välbefinnandet. Det kan leda till att man har en mer negativ attityd på jobbet.

Är det den här personalpolitiken landskapsregeringen vill föra? Skärgårdstrafiken är inte den enda branschen där korta anställningar används. De är vanliga inom till exempel vården vilket till exempel syns på ÅHS.

När de blir väldigt många under en längre tid handlar det om usel personalpolitik. Om det år efter år finns behov av personens insats är det inte mer än rimligt att personen anställs.

Ålan d är som sagt långt ifrån ensamt om korta visstidsanställningar. I Sverige har diskussionen gått het under en länge tid. Där har unga forskare svårt att få jobb. I veckan deklarerade den svenska regeringen därför att den vill införa en tidsbegränsad läraranställning på 4–6 år. Den ska sedan i sin tur leda till ett fast jobb.

Motiveringen? Det finns en risk för att Sverige tappar viktig och dyr kompetens landet inte kan erbjuda rimliga anställningsförhållanden. Slöseri med samhällsresurser, konstaterar Helene Hellmark Knutsson (S) som är minister för högre utbildning och forskning.

Kanske det här är något landskapsregeringen skulle kunna inspireras av. Personalen är trots allt landskapets viktigaste resurs.

I framtiden kan landskapsregeringen få ännu mer att säga till om inom arbetsmarkandspolitiken. Enligt förslaget till ny självstyrelselag ska Åland kunna ta över behörigheten för kollektivavtal och arbetsavtal om lagtinget så vill.

Det öppnar nya möjligheter för landskapet att föra en aktiv personalpolitik och arbetsmarknadspolitik. Det gäller både de som i landskapets tjänst, som landskapsägda bolag och bolag som landskapsregeringen anlitar.

I dagsläget jobbar många för att öka inflyttningen till Åland och för att den ska stanna kvar här. Den är landskapet beroende av. Ett bra sätt att få människor att stanna är att erbjuda dem ett tryggt anställningsförhållande. I längden kan det bli en konkurrensfördel mot andra regioner. Men då måste det finnas politiker som jobbar för det.

<”Byline tfn”>