DELA
© Nya Åland

Delandets ekonomi – framtidslösning eller fluga?

En nygammal idé växer sig stark bland de som drabbats hårt av den ekonomiska och ekologiska krisen. Att dela på saker och låna istället för att äga dem själv.
2000-talet har hittills varit ett årtusende av ekonomisk instabilitet. Ända sedan den amerikanska börskraschen 2007 har vi stått inför utmaningar när det gäller vårt nuvarande finansiella system. Många har blivit arbetslösa och sett en stabil medelklasstillvaro försvåras av lägre inkomster och en större otrygghet. I flera europeiska länder pratar man om en förlorad generation vars uppgivenhet och frustration måste vändas i optimism och framtidstro.

I EU-valet såg vi flera partier som driver en anti-europeisk agenda växa sig starka.

Den nittonde augusti 2014 inföll Overshoot day, dagen då vi hade förbrukat jordens resurser för det året. Samma amerikanska storbanker som var nära att falla 2007 och som räddades för enorma summor har nu en ny affärsidé: att köpa hotade naturområden och låta företag eko-kompensera genom att betala för bevarandet av ett habitat.

För att kunna tjäna pengar måste också ett värde räknas ut. En studie från jordbruksverket i Sverige visar att värdet av honungsbins pollineringstjänster är mellan 260 och 466 miljoner kronor, bara för de kommersiella grödorna. Det är med andra ord ekonomiskt klokt att bevara bistammen.

2000-talethar kanske också gett oss ett uppvaknande.

Flera människor vill av ekonomiska eller moraliska orsaker börja leva efter sina tillgångar istället för skyhögt över dem.

Delandets ekonomi försöker bryta med föreställningen om att vi måste äga allting vi använder. I USA pratar man i dag om att delandets ekonomi påverkar landets BNP. Det globala revisions- och konsultföretaget PWC uppskattar att delandets ekonomi kan uppgå till 335 miljarder dollar 2025.

Systemet har också börjat slå rot i Sverige. I den lilla byn Deje i Värmland har det öppnats en fritidsbank, en plats där människor får låna fritidsprylar för vinteraktiviteter.

– När man har provat på en sport några gånger kanske man vill köpa egna grejer. Då blir handlarna också nöjda, säger Sven-Erik Persson medan han radar upp skridskor och slalomskidor i SVT:s Agenda.

Informella ekonomier har funnits långt före dagens ekonomiska system och existerar i stor utsträckning mellan människor som känner varandra. Det som har möjliggjort delandets ekonomi på en global arena är förstås tekniken. När företag försvinner som mellanhänder blir tilliten en allt viktigare valuta i delandets ekonomi.

Ett samhälle löper risk att bli mer slutet och misstänksamt ju färre saker vi delar. När man måste försvara sitt, minskar benägenheten att interagera och komma överens med andra människor. Genom att dela och samsas kan vi skapa ett öppnare samhälle som förhoppningsvis klarar av att leva efter de tillgångar som måste vara tillräckligt för att alla ska få en dräglig vardag utan att vi använder två jordklot.

Dela mera. Och inte bara med grannen.