DELA
Foto: Stefan Öhberg

Konst för framtiden

I projektet Konsttestarna får alla åttondeklassister ta del av konst.

Hur går man vidare när projektet avslutas?
– Jag trodde inte att man kunde leva på sin konst. Jag visste inte att det fanns ett helt museum med människor som jobbar med konst.

Det är en åländsk åttondeklassist som talar. Hon var en av de som deltog i det nationella projektet Konsttestarna.

Konsttestarna inleddes 2017 och projektet pågår under tre år. Alla Finlands åttondeklassister får under ett år gå gratis på teater, opera, museum eller en konstutställning.

På Åland deltar Brändö grundskola, Godby högstadieskola, Kyrkby, Strandnäs och Övernäs. Ålands konstmuseum var under det förra läsåret en av de sammanlagt 55 konstinstitutioner som deltog i hela landet.

Projektets strävan är tvådelat: dels ska ungdomar nosa på konst, kanske till och med krossa fördomar om vad och för vem konst är. Projektet ska också vara till nytta för de deltagande institutionerna.

– Det här är ett sätt för oss att ta reda på vad som försiggår i åttornas hjärnor, sa intendent Heidi Berthén i maj då Konstmuseets arbete presenterades för pressen.

Respektive deltagande konstinstitution har själv valt hur de vill presentera sig. Konstmuseet utlyste en tävling där ungdomarna tog fram ett vernissagekort eller skrev ett pressmeddelande till en fiktiv utställning.

Tack vare de 52 bidrag som skickades in fick museet till exempel veta att en utställning med mattema är något som intresserar åttondeklassisterna. Där ser man.

På Åland är projektets viktigaste uppgift är att låta Ålands museum och unga besökare mötas. Alla föräldrar tar inte med sina barn på museibesök, alla barn växer inte upp med tavlor på väggarna. Konst blir något avlägset, som inte är intressant och än mindre är relevant.

Dagens Nyheter berättade i veckan att Handelshögskolan i Stockholm sedan några år tillbaka bedriver ett konstprojekt. Konst och humanistisk kunskap integreras med studierna i statistik, redovisning och finansiering.

Blir man en bättre människa av att titta på konst? frågar DN:s Björn Wiman. Handelshögskolans rektor, Lars Strannegård svarar nej, det blir man kanske inte.

Däremot är han säker på att de studerande tack vare konsten blir bättre ekonomer.

Och kanske man inte blir en bättre människa genom att besöka Ålands konstmuseum, men alldeles säkert blir man en bättre åttondeklassist.

Konst är inget som uppstår i ett vakuum, relevansen kommer med vanan att betrakta och ta del. Och hur ska man någonsin bli van om man aldrig ens börjar?

Konsttestarna finansieras av Svenska kulturfonden och Suomen kultturirahasto. Det är stora ekonomiska muskler som ligger bakom projektet. Det är på sätt och vis synd. Projektet är förstås utmärkt, hellre konst för åttor än ingen konst för någon. Problemet är just att det är ett projekt, det vill säga något som ska avslutas.

Dessutom har projektet krävt en hel del av de inblandade, både lärare och museipersonal, varför det inte helt sömlöst kan glida in i den ordinarie verksamheten. Frågan blir således hur något av det goda i projektet kan gynna framtida elever.

Kan alla åttondeklassister i framtiden berättigas gratis inträde till landskapets alla museer? Kanske kan alla åttondeklassister bjudas på en pjäs per år? Bra saker behöver inte alltid vara dyra, men bra saker som görs kontinuerligt kan däremot räcka långt.