Kommunpusslet långt ifrån klart
Fyra kommuner är fortfarande det mest troliga alternativet. Men var de nya kommungränserna ska gå är långt ifrån spikat.
Delmål 1 är uppnått. Landskapets verktygslåda är fylld till bredden av information som behövs för att kunna fatta ett faktabaserat beslut om hur den kommande kommunkartan ska se ut.
Konsultföretaget PWC Sverige har djupanalyserat tre förslag och rangordnat dem. Ålands statistik- och utredningsbyrås enkätundersökning visar att det finns stöd för en förändring. Och Carolina Sandells rapport klargör det politiska svängrummet.
Med fakta på bordet faller två alternativ bort. Alternativet med en kommun är inte längre aktuellt. Åsub:s enkät visade att stödet från ålänningarna är litet och de juridiska utmaningarna gör det till ett alltför riskabelt projekt.
Att fortsätta med 16 kommuner är också uteslutet. Stödet från ålänningarna är svagt. En förenklad kommunkarta löser inga ekonomiska problem av sig själv, men förutsättningarna för att tackla utmaningarna växer om man slår ihop kommuner till starkare enheter.
Kvar på bordet finns fyra kommuner och alternativet med sju kommuner. Eftersom landskapsregeringens grundtanke med en förnyad kommunstruktur är att skapa hållbara kommuner som ger ålänningar en likvärdig service är fyra kommuner ett betydligt mer realistiskt alternativ.
PWC:s rapport slår fast att fyrakommunsalternativet jämnar ut nuvarande skillnader, tar hänsyn till nuvarande samarbeten, högre kvalitet på servicen och att lokalkännedomen i kommunerna bibehålls. Men även om fyrakommunalternativet har det största understödet i landskapsregeringen kan kommungränserna fortfarande ändra.
De största frågorna som återstår är:
1. Gränsen mellan Mariehamn och Jomala.
Inget av de alternativ som hittills lagts fram förordar att landskapets ekonomiska motorer ska slås samman. Många politiker i Mariehamn skulle gärna se att kommunerna slås samman, men Jomalaborna är långt ifrån övertygade om att det är en bra idé.
Övriga kommuner skyggar också för tanken på en ekonomisk stark jätte på fasta Åland. Men vill landskapsregeringen verkligen cementera gränsen mellan Mariehamn och Jomala? Den sammantagna bilden är att tiden inte är mogen för att giganterna, i åländska mått mätt, slår ihop sig.
2. Skärgården.
Fyrakommunsalternativet, där skärgården bildar en egen kommun, presenterades strax innan midsommar 2016. Förslaget baserar sig på PWC:s uträkningar om hur en hållbar kommunstruktur kunde se ut. När förslaget lades fram höjde många på ögonbrynen och konstaterade att förslaget var fräscht.
Inledningsvis var skärgårdsrepresentanterna positivt inställda till en stark skärgårdskommun. Men tanken om en norråländsk skärgårdskommun bestående av Brändö och Kumlinge och en sydlig skärgårdskommun bestående av Föglö, Sottunga och Kökar finns fortfarande kvar. En stark skärgårdskommun där också Föglö ingår lockar dem som inte vill att Föglö blir bortglömd landsända till Mariehamn.
Inom landskapsregeringen verkar man vara tämligen överens om att fyra kommuner är ett lämpligt och rimligt antal. Men hur kartan ska se ut är ännu oklart.
Bland regeringspartierna verkar Liberalerna ha störst beslutsångest. Partiet har en stor regional spridning och flera lagtingsledamöter som är inne på sin första mandatperiod. På partiets stora kommunstrukturmöte i kväll finns ännu många frågor som behöver lösas för att processen ska komma vidare.
