DELA

Kan vi avstå från skatteavdragen?

Skulle du ha råd med ditt nya hus om du inte fick dra av räntorna i beskattningen?
Risken att det går så, att avdraget tas bort, är liten. Men en rad andra avdrag kanske försvinner om något år. I dag avstår staten från skatteinkomster på över 10 miljarder euro per år i skattelättnader av olika slag.
Det är en av regeringen tillsatt skattegrupp som i en mellanrapport tar upp det här med bostadslåne- och andra avdrag. Gruppen är inte den första som vill ha bort avdraget, men hittills har förslagen mött kraftigt motstånd i riksdagen.
Man kan fråga sig varför den som har råd att köpa en egen bostad skall få skattelättnader medan den som bor på hyra inte får det. Men beskattning handlar inte alltid om absolut rättvisa eller logik. Och i det här fallet konstaterar en stor del av politikerna att unga familjer, som köper sin första bostad, i många fall är beroende av skatteavdraget för att få ekonomin att gå ihop.

En annan, närliggande beskattningsfråga som man sannolikt inte ens kommer att ta upp är beskattning av förmånen att bo gratis i sin egen bostad. Skattegruppens ordförande, understatssekreterare Martti Hetemäki säger att vanligt folk inte skulle förstå om staten började beskatta den inkomst man har av att bo gratis i egen bostad.
Där har han med all säkerhet rätt.
Men det finns ytterligare en fråga som ansluter till bostaden, den man bor i själv, och det är vinst på försäljningen. Om man i dag säljer sin bostad med vinst så är vinsten skattefri, något som skattegruppen kan tänka sig att ändra på.

Det finns en hel rad avdrag som gruppen är redo att granska kritiskt, bland annat avdraget för hushållsnära tjänster; reparationer, städning med mera.. Samtliga lär möta mothugg inom de grupper som berörs.
Men så kommer man in på en riktigt intressant sak, nämligen dem som tar ut dividend istället för att lyfta lön.
Samfundsskatten är 26 procent. Den betalar företagen på sin vinst. Efter det kan ägaren eller delägarna lyfta dividend skattefritt upp till 90.000 euro per år. En som lyfter samma summa som löneinkomst betalar drygt 33 procent i skatt i Mariehamn.
Att det här är en klar orättvisa kommer man inte ifrån. Jurister, läkare och andra inom den privata sektorn kan bilda bolag och komma undan med betydligt mindre i skatt än deras kolleger inom den offentliga sektorn.
Exakt hur man vill ha det framöver är skattegruppen ännu inte på det klara med. Antingen blir det ett lägre tak för den skattefria delen eller så avskaffas den helt.

Som skattegruppen ser det förlorar staten över 10 miljarder euro per år på skatteavdragen.
Men så kan man inte resonera. Summan stämmer, men det handlar inte om något som medborgarna undanhåller staten, den sortens pengar finns också, utan här handlar det om avdrag som regering och riksdag har ansett att kan och bör införas för att jämna ut inkomstskillnaderna. Eller lätta på beskattningen för utsatta grupper.
Att det har gått galet ibland är sin sak, men besluten har tagits medvetet.
Att staten i år måste ta upp lån för ungefär den summa som avdragen gör tillsammans är inget man kan klandra skattebetalarna för.
Däremot låter signalerna från Helsingfors förstå att det blir en upprensning bland avdragen, för när den här ekonomiska krisen är över så behöver staten få in pengar för att betala bort lånen.
”Skattehöjning” är ett fult ord bland många politiker, men ”slopade avdrag” låter kanske mindre illa. Så för skattebetalarna kan det vara skäl att planera in reparationer och annat avdragbart så länge det går.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax