DELA
© Nya Åland

Journalistiken förlorare på dubbla roller

Det är illa för den journalistiska trovärdigheten på Åland om Jörgen Pettersson blir styrelseordförande för IFK Mariehamn Ab.
Det här är svårt att skriva, för det kommer utan tvivel att uppfattas som ytterligare ett led i kriget mellan tidningarna. Ändå måste det sägas.
Det är inte bra för journalistiken, för tidningen Åland eller ( i mindre utsträckning) för Nya Åland om redaktionschef Jörgen Pettersson blir styrelseordförande i IFK Mariehamn Ab.
Den största förloraren är journalistiken.

För att kunna upprätthålla sin trovärdighet inför läsarna krävs distans från det man beskriver och granskar. Så fort man som journalist kommer för nära blir det problematiskt. Det uppstår tvivel, berättigade eller oberättigade. Det blir jävssituationer. Information som ska vara fri för alla blir riktad och begränsad.
Gäller detta en vanlig reporter är lösningen att den personen avhåller sig helt från att skriva om det ämnet.
För en journalist i chefsställning, som ju Jörgen Pettersson är, blir det ännu mer komplicerat.
Hur ska han som styrelseordförande för IFK Mariehamn Ab förhålla sig till nyhetstips om bolaget? Ska han uppmana sina reportrar att granska honom? Att fråga honom? Eller att släppa frågan?
Hur ska han förhålla sig till graverande uppgifter om de stora ägarna i IFK Mariehamn Ab, vars intressen han ska företräda?
Om en reporter från en annan tidning ringer och vill få ett scoop bekräftat eller dementerat, hur förhåller han sig då till sin egen tidning? Läcker styrelseordföranden till redaktionschefen? Eller mörkar han det för sig själv?

Saken blir inte bättre av att IFK Mariehamn Ab är ett viktigt bolag för ålänningarna. Det har stor synlighet och diskuteras flitigt. I förslaget till ny styrelse finns inte en enda kvinna. Intrycket av herrklubb för gamla kompisar stärks ytterligare med de föreslagna namnen, och genom att man väljer en aktiv journalist till ordförandeposten uppstår en olycklig sammanblandning av roller där styrelsen indirekt kan kontrollera både vad som skrivs om IFK Mariehamn och hur det skrivs. Åtminstone i teorin.

Jörgen Pettersson är otvivelaktigt både kunnig och tillräckligt meriterad för ordförandeposten. Det är säkert både lockande och smickrande för honom att bli erbjuden uppdraget. Ändå borde han, om han månar om sin journalistiska trovärdighet, ha tackat nej.
Vad mera är – hans chef och hans styrelse på tidningen Åland borde ha sagt ifrån. Detta utgör helt klart en intressekonflikt som gör det svårare för Pettersson att på ett bra sätt sköta sitt jobb.
För Nya Åland betyder det bara att kopplingen mellan IFK Mariehamn och tidningen Åland blir ännu tätare, vilket gör det något mer komplicerat att få information och svar på våra frågor. För oss är sporten viktig, inte makten. Vem som sitter ordförande påverkar inte Nya Ålands engagemang på något sätt.

Kanske har tidningen Åland kommit på ett bra sätt att hantera problemet. Kanske ska Pettersson i framtiden inte delta i det dagliga nyhetsarbetet. Om hans arbetsuppgifter förblir desamma, och chefredaktör Niklas Lampi väljer att vifta bort problemet som han gjorde med kulturredaktör Benita Mattsson-Eklund olyckliga agerande gentemot museibyrån, då är bäste-broder-journalistiken ett faktum.
Och det är en skam för journalistkåren på Åland.

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax